På torsdagen meddelade regeringen att de ger grönt ljus till ett slutförvar av kärnbränsle i Östhammar kommun, ungefär fem mil nordost om Uppsala.
– Vi blir med dagens beslut världsledande tillsammans med Finland på detta område, säger miljö- och klimatminister Annika Strandhäll och tillägger att grannlandet kommer att använda sig av samma teknik som Sverige.
Det är Svensk kärnbränslehantering, SKB, som ansökt om att få bygga upp ett system för att ta hand om och på ett säkert sätt lagra kärnbränslet.
Ansökan har passerat både Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten innan den hamnade på Miljödepartementets bord. Båda myndigheterna har tillstyrkt ett tillstånd, men med ett antal villkor.
Dagens beslut kommer med ett antal villkor även från regeringen, som att SKB måste följa det som står i ansökan, använda den inkapslingsmetoden som är bestämd och hålla årliga möten med de berörda kommunerna, samt att varje steg får Strålsäkerhetsmyndighetens godkännande.
”Känner mig trygg”
– Det här är ett beslut som väcker mycket känslor, men som jag känner mig trygg med är extremt välgrundat, säger Annika Strandhäll.
Ansökningarna omfattar två anläggningar, en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.
– Den här ansökan är resultatet av mer än 40 års forskning och utveckling av en metod som ska hålla i 100 000 år. Vi kan inte ha en situation där kärnavfall ligger och väntar år efter år, säger Annika Strandhäll.
Uran används som bränsle i alla svenska reaktorer, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter att uranet brutits, anrikats, formats till bränsle och använts får det utbrända materialet vila i en bassäng i minst ett år, innan det mellanlagras betydligt längre i ytterligare en bassäng.
Viktig del i omställningen
Innan det utbrända bränslet slutförvaras i berget ska det också kapslas in i järn, koppar och lera. Tanken är att bygga en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, medan själva slutförvaret alltså planeras bli bergtunnlar 500 meter ner i marken i Östhammar.
Kan den här tekniken påverka kärnkraftens framtid som energikälla i Sverige?
– Dagens kärnkraft kommer i omställningen att bli fossilfritt välfärdsland vara en viktig del i den omställningen, men tanken är att det är just en del i omställningen till en grön energiproduktion.
Slutförvaret ska hålla i 100 000-tals år och klara av påverkan på allt från jordskalv till grundvatten. Bränslet måste förvaras avskilt för att det radioaktiva materialet ska hinna sönderfalla tillräckligt för att inte längre vara farligt.
På grund av klimatförändringarna vet vi inte hur det kommer att se ut de närmaste 100 åren, är du orolig för det?
– Det beslut vi har fattat i dag har tagit höjd för väldigt mycket påfrestningar och för att klara även det. Sen vet vi att moder natur är oförutsägbar och vi befinner oss mitt i en klimatkris, säger Annika Strandhäll.
Försluts om 70 år
Hon tillägger att det nu också är 70 år kvar tills förvaret är tänkt att förslutas och under den tiden kommer flera prövningar att ske.
Det är ämnets atomkärna som faller sönder och blir till andra lättare kärnor. I den vevan frigörs energi i form av strålning. Strålning som exempelvis kan skada våra celler.
I mitten av 80-talet blev det härdsmälta i kärnkraftverket Tjernobyl i Prypjat i norra Ukraina. Människor utsattes då för så mycket strålning att de avled, men akuta strålskador kan variera från illamående och rodnader på huden till sterilitet och död.
Det föll även ner radioaktiva partiklar över Sverige, trots avståndet. Det finns än i dag spår av olyckan i skog och mark och det går även att hitta låga halter i en del livsmedel.
Den 22 december 2021 fattade regeringen beslut om slutförvar av låg- och medelaktivt avfall i Forsmark. Då gav de klartecken till att bygga ut den befintliga anläggningen så att den kan lagra nästan tre gånger så mycket avfall som i dag.
Den anläggningen ska fortsätta ta emot radioaktivt material från exempelvis sjukvården, men även avfall från kärnkraftverken när de avvecklas.
Det är kärnkraftsföretagen som kommer att stå för kostnaden för slutförvaret, pengar har avsatts av bolagen sedan 70-talet och förvaltas av Kärnavfallsfonden.
