När Skolverket för mer än tio år sedan, och på dåvarande utbildningsminister Jan Björklunds (L) uppdrag, skulle ta fram tydligare kursplaner blev det ett misslyckande. En önskad betoning av faktakunskaper kom aldrig på pränt. Det hävdar skolexperten Per Kornhall och läraren och den liberale skoldebattören Isak Skogstad i en debattartikel i Dagens Nyheter. "Vi kan med hjälp av interna, tidigare opublicerade dokument visa hur tjänstemän på Skolverket aktivt förvanskade sitt uppdrag", skriver de.
Granskning
- Kursplanerna blev väldigt abstrakta och svårförståeliga och premierar tydligt barn som växer upp i hem där föräldrarna kan ge stöd, säger Per Kornhall till TT.
- Han arbetade själv på Skolverket då arbetet med de nya kursplanerna och ett nytt betygssystem pågick. Han tyckte sig se olika pedagogiska ideologier krocka på myndigheten, och vill se en utredning av hur tongivande personer kunde få igenom sin linje.
Skolverkets generaldirektör sedan ett år, Peter Fredriksson, tillbakavisar kritiken om vissa tjänstemäns styrning.
- När kursplanerna togs fram var det ett otroligt omfattande arbete tillsammans med lärare, forskare och experter. Det hölls också många samtal med utbildningsdepartementet. Så bilden av att några enskilda medarbetare på Skolverket skrev ihop kursplanerna är inte sann, säger han.
Tonades ned
Kornhall har kritiserat kursplanerna tidigare, debatten har tagit fart först nu denna vår. Men den hade kommit i gång tidigare om inte kritik från frustrerade lärare censurerats internt på Skolverket, säger han.
Även denna kritik tillbakavisas av Peter Fredriksson.
- I rapporten framgår mycket tydligt att det finns kritik mot kunskapskraven, säger Peter Fredriksson.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är inne på samma spår och säger att det är just den kritiken som han har agerat på.
- Det är viktigt att det finns tydliga kunskapskrav och de kunskapskrav som togs fram av den förra regeringen kommer att behöva genomgå en revidering för att vara tydligare. Och det har vi lagt i instruktionen till Skolverket att arbeta med och vi har löpande kontakt med Skolverket fortskridande, säger han.
Fridolin drar slutsatsen att den förra regeringen inte var missnöjd med de kunskapskrav som togs fram i och med att de inte agerade.
- Det går inte att säga att framtagande av kunskapskrav sker helt utan att det förs en dialog med regeringen. Så fungerar inte ett sådant arbete. Regeringen har rätt till full insyn i sina myndigheter och de vägval som görs.
Skrivs om
Att kursplanerna måste skrivas om, är dock något som både Skolverkets GD och Per Kornhall är överens om. Något är fel om lärarna inte förstår dem, säger Peter Fredriksson.
- Skolverket har påbörjat en översyn och ett förslag till åtgärdslista presenteras för mig nästa vecka.
Men problemet är större än så, fortsätter han.
- Undervisningen blir inte bättre bara för att vi skriver om kursplanerna. En lärare måste ha tillräcklig kompetens för att kunna omsätta dem till undervisning på en lämplig nivå. Det stora problemet är att vi inte har tillräckligt många kompetenta och legitimerade lärare. Lärarutbildningen behöver också mycket tydligare förbereda lärarna på att använda kursplanerna, säger Peter Fredriksson.
Fakta: Läroplan och kursplaner
Grundskolans nuvarande läroplan trädde i kraft 2011.
Därefter har den reviderats flera gånger.
Läroplanen består av övergripande mål och riktlinjer om bland annat normer och värden. Dessutom finns samt kursplaner för varje ämne.
Samtidigt som de kursplanerna infördes ändrades också betygssystemet. Betygen IG, G, VG och MVG ersattes av bokstavsbetyget A–F.
