- När vi varit ute tidigare har vi haft juridiken som måttstock och granskat hur skolorna uppfyller lagkraven. De skolor som uppfyllt kraven har inte fått någon återkoppling i besluten. Nu ska alla skolor få respons, oavsett om de håller en låg eller hög kvalitet, summerar projektledare Lars Thornberg.
Skolorna kan med andra ord få ett mer nyanserat omdöme, där även det som fungerar riktigt bra lyfts fram. Inspektörerna ska koncentrera sig på fyra områden: rektors ledarskap, undervisningen, trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning. Inom varje område får skolan ett omdöme på en tregradig skala.
- Vi tänker oss att det kan vara motiverande för skolan att få omdömen om såväl sådant som är positivt som sådant som inte fungerar bra. Vi ger alltså skolor verktyg att utvecklas från den nivå de befinner sig på, säger Lars Thornberg.
Tid och resurser att besöka alla grundskolor under det kommande läsåret finns inte. Skolinspektionen väljer ut 400 som bedöms ha ett "utvecklingsbehov", utifrån vad betygsresultat och enkäter till elever, föräldrar och personal visar.
TT
Fakta: Skolinspektionens granskningar
Skolinspektionen synar och granskar skolor på olika sätt:
Läsåret 2018/19 inleds regelbunden kvalitetsgranskning, med mer nyanserade omdömen – alltså chans till ros när det är motiverat.
Regelbunden tillsyn fortsätter som tidigare, med utgångspunkt från de lagar, regler och läroplaner som gäller.
Etableringskontroll som tidigare. Berör nya friskolor som ska starta sin verksamhet.
Förstagångstillsyn av fristående skolor som haft verksamhet i cirka ett halvår.
Tematiska kvalitetsgranskningar av exempelvis ett ämne.
Oanmäld kvalitetsgranskning, "flygande tillsyn" av exempelvis skolors hantering av nationella prov.
Tillsyn efter anmälan.
Källa: Skolinspektionen
