- Det kommer att bli lättare och klart och tydligt för rektorer hur de ska agera för att göra rätt, säger gymnasieminister Anna Ekström (S) till TT.
Rättsläget är i dag oklart. Någon bestämmelse i skollagen som reglerar detta finns inte. Det är rektorn på skolan som bestämmer om ett politiskt parti ska få besöka skolan eller inte. Eftersom skolan inte är en allmän plats, råder inte någon allmän rätt för utomstående att vistas där.
Praxis på området är begränsad men innebär att en skola av praktiska skäl får begränsa antalet partier som bjuds in under förutsättning att urvalet görs objektivt, till exempel partier valda till riksdag och kommun, och att de andra bjuds in vid något annat tillfälle.
Inom kort
Till grund för regeringens lagrådsremiss, som ska vara klar inom kort, ligger bland annat en utredning som kom förra året av tidigare JK Johan Hirschfeldt. Hans förslag är i huvudsak en kodifiering av praxis, men han lägger till Europaparlamentet till de valda församlingarna.
Däremot accepterar han inte JO:s tolkning av praxis att partier som stoppats från att komma måste bjudas in vid något annat tillfälle. Det deltagandet kan ske på annat sätt, enligt Hirschfeldt.
Före valet
Enligt Ekot innehåller utbildningsdepartementets utkast till lagrådsremiss "en kontroversiell skrivning som kan strida mot grundlagen". Anna Ekström säger sig inte förstå vad som avses.
- Jag sitter med ett beredningsunderlag och utifrån det är det väldigt svårt att tolka Ekot, säger hon.
Hirschfeldt föreslog att de nya reglerna skulle träda i kraft redan i juli i år.
- Vår ambition är att det här ska finnas på plats före valet i så god tid att rektorerna kan förbereda sig, säger Anna Ekström.
TT
Fakta: Inte lagreglerat
Det är rektorn som bestämmer om politiska partier ska bjudas in till skolan.
Skolan är inte allmän plats, så någon rätt för utomstående att få tillträde för att uttrycka åsikter finns inte.
Skollagen reglerar dock inte hur skolor ska förhålla sig när det gäller att bjuda in partier.
Den rättsliga ramen är i stället regeringsformens objektivitetsprincip.
Den innebär att skolan ska iaktta saklighet och opartiskhet vid inbjudan.
Praxis har inneburit att skolan av praktiska skäl får begränsa antalet partiet.
Det ska dock ske utifrån objektivitetsprincipen, till exempel partier som är företrädda i riksdag och kommun.
Utredarens förslag, som innebär att Europaparlamentet läggs till, gäller såväl allmänna som fristående skolor.
Källa: SOU 2016:4
