Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Varje år föds i snitt fyra döda barn per 1 000 födda barn i Sverige. Exakt varför vissa barn dör i magen vet vetenskapen förvånansvärt lite om.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skillnader i dödfödslar över landet

Risken för att ett barn dör i magen är betydligt högre i Östergötland, än i Stockholm. I Sverige, som länge har varit bäst i världen på att förhindra dödfödsel, har läget försämrats och Sverige ligger numera långt efter flera andra länder.

På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen utrett risken för dödföddhet. Det vill säga att ett barn föds utan livstecken efter den 22:a graviditetsveckan. I det här arbetet har Karin Källén, utredare på Socialstyrelsen och professor i klinisk epidemiologi vid Lunds universitet, och kollegan Anastasia Nyman jämfört alla regioner och landsting med Stockholm, som är det största landstinget.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Då ser man tydligt att det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan olika regioner, även om man tar hänsyn till olika riskfaktorer. På så sätt ser man att risken för dödföddhet i exempelvis Region Skåne är 25 procent högre än i Stockholm, säger Karin Källén.

I Östergötland är den 50 procent, medan den i Västra Götaland är 30 procent högre, jämfört med Stockholm.

På efterkälken

Varje år föds mellan 115 000 och 120 000 barn i Sverige. I snitt föds fyra döda barn per 1 000 födda.

Men för varje förälder är ett dödfött barn en katastrof. Dessutom har andelen barn som föds utan livstecken inte minskat de senaste tio åren. Från att nästan ha haft lägst risk för dödföddhet i hela världen, har Sverige halkat efter, inte minst jämfört med våra grannländer där risken att drabbas är betydligt lägre.

Sammantaget visar Socialstyrelsens rapport att sjukvården kan göra mer för att minimera risken ytterligare.

- Det finns möjlighet till förbättring, säger Karin Källén.

Tydligt samband

Forskning har identifierat en rad faktorer som ökar risken för dödföddhet, som eventuell övervikt eller fetma (hög BMI) hos mamman, tidigare missfall, om mamman är född i Mellanöstern eller i Afrika söder om Sahara, eller om mamman har låg utbildning.

- Kvinnans ålder påverkar också, framför allt om det är första barnet. Då är det nästan ett linjärt samband. Ju äldre kvinnan är, desto högre är risken, säger Karin Källén.

TT: Vad kan landstingen göra annorlunda?

- De regionala skillnaderna visar att det borde gå att göra mer. Sjukvården kan bli bättre på att identifiera riskgraviditeter eller informera bättre om riskfaktorer. Ett annat förslag är att ta fram ett kunskapsstöd om dödföddhet till hälso- och sjukvårdspersonal, med särskilt fokus på bland annat blodprovsanalyser och tillväxtmätning, säger Karin Källén.

TT: Vad är ett rimligt mål?

- Stockholm, som har många äldre förstföderskor och många som är födda söder om Sahara, har 3,3 dödfödda per tusen födda barn. Det kanske är ett rimligt mål, även om Finland bara har 3,0, säger Karin Källén.

Rättad: En tidigare version av denna text innehöll en missvisande uppgift om risken att föda ett dött barn.