Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Har den senaste tidens skandaler fått Nobelglansen att mattas av? Kanske något, säger experter.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Skandalerna som får Nobelglansen att falna

En sexanklagad kulturprofil, en skandalkirurg – och en fredspristagare som verkar blunda för ett möjligt folkmord. På sistone har en rad skandaler briserat som riskerar att svärta ner Alfred Nobels – och därmed Sveriges – goda renommé. Eller?

"Nobel är ett av Sveriges starkaste varumärken. För forskningen handlar det om att Sverige hamnar på världskartan. Nobel är otroligt viktigt för svensk forskning".

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Så sade Peter "Poker" Wallenberg, ordförande för Wallenbergstiftelserna, i december förra året till Dagens Industri, med anledning av Nobelpriset och att nämnda stiftelser donerar 2,3 miljarder kronor till forskning och utbildning varje år.

Många varumärkesstrateger, marknadsföringsexperter och andra förståsigpåare skulle säkert hålla med. För allt sedan 1901, då det första priset delades ut, har Nobelpriset stadigt ökat i anseende och i dag, drygt 100 år senare, anses priset bland det allra finaste man kan få.

Alla dog

Därför är det extra pikant att det på sistone hänt en rad mindre trevliga saker som alla på ett eller annat sätt har med Nobelpriset att göra.

Det mest uppenbara är debaclet inom den Svenska Akademien. På menyn finns allt från anklagelser om sexuella närmanden och våldtäkt, läckor om framtida pristagare, bidragsfiffel, korruption, rena personangrepp samt avhopp en masse.

Dessförinnan hade den så kallade Macchiarini-affären skakat om Karolinska institutet, som delar ut priset i fysiologi eller medicin. Detta efter att det uppdagades att kirurgen Paolo Macchiarini hade fuskat och stick i stäv med det etiska regelverket opererat in luftstrupar av plast hos tre patienter som nu alla är döda.

Parallellt med detta har kritiken mot fredspristagaren Aung San Suu Kyi vuxit sig allt starkare. Detta på grund av hennes anmärkningsvärda passivitet gällande det misstänkta folkmordet på rohingyer i hennes hemland Myanmar.

Huvudpussel

Men hur har allt detta påverkat folks förtroende för det finaste priset av dem alla? Har varumärket Nobel tagit skada?

- I dag pratar många om varumärken som något som existerar i folks huvuden och som består av en mängd olika bitar beroende på våra erfarenheter, vad vi har upplevt, hört eller läst om produkten ifråga, säger Magnus Söderlund, professor och varumärkesexpert på Handelshögskolan i Stockholm.

När något negativt händer lägger vi dessa bitar till det mycket större pussel som redan finns där i huvudet, säger han.

- Visserligen brukar man säga att det krävs tolv positiva pusselbitar för att vända en negativ, men jag tror ändå inte att dessa händelser är tillräckligt allvarliga för att skada människors förtroende för Nobelpriset. Folk glömmer och är förlåtande, framför allt när det handlar om stora organisationer. Folk inser att det blir fel ibland och Nobelpriset har funnits så länge utan att man klantat sig, säger Magnus Söderlund.

Krishantering

Enligt Rita Mårtenson, professor emerita på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är det ofta hanteringen av en kris som är avgörande för det fortsatta förtroendet, snarare än krisen som sådan. Något som både Svenska Akademien och på Karolinska institutet misslyckades med, menar hon.

- Helt uppenbart har det inte funnits en egen vilja att ta tag i problemen, trots att de i bägge fallen varit kända. Macchiarini-affären, till exempel, hade ju antagligen aldrig kommit fram i ljuset om det inte var för den här tv-dokumentären.

Dessutom, säger hon, har bristen på insyn varit besvärande, framför allt för Svenska Akademien där granskningen visat på inre stridigheter.

- Vad är det som säger att de inte håller på likadant när de utser en pristagare? Sammantaget tror jag därför att dessa skandaler ändå har påverkat folks förtroende, kanske bara temporärt, men ändå. Någon påverkan har de helt klart haft. Hela Nobelpriset bygger ju på trovärdighet, säger Rita Mårtenson.