Resultatet från höstens högskoleprov finns nu ute till allmän beskådan. Förutom den individuella framgången eller tragedin är testet som institution något som lockar allt färre.
Exakt 46138 personer genomförde och fick ett betyg på höstens prov. Att jämföra med 55072 hösten 2016.
- Det vi kan se är att det är mindre årskullar. Så det påverkar givetvis. Sedan är det fler unga som är ute i arbetslivet också, då kanske man väntar med att anmäla sig till högskoleprovet, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef på Universitets- och högskolerådet (UHR).
81 procent av dem som skrev provet var 24 år eller yngre, medelåldern låg på 21 år. Bilden att de sjunkande siffrorna beror på årskullarnas storlek delas av Per-Erik Lyrén vid Umeå universitet som ligger bakom höstens prov.
- Det är två anledningar som ofta nämns: arbetsmarknaden och årskullarnas storlek. Och det låter ju logiskt, men jag vet faktiskt inte om man har gjort någon studie på det för att se om det faktiskt är så.
Höstens prov verkar ha passat män något bättre än kvinnor. Männens medelvärde var 0,96 jämfört med kvinnornas 0,81. Totala medelvärdet var 0,88.
Sett per högskoleenhet var även provet en framgång för Uppsala som hade det högsta medelvärdet på 0,96. Flest antal 2,0-resultat hade dock Lund med sex stycken.
UHR har inte sett några tecken på fusk.
- I de tekniska analyserna som vi gör direkt efter provet så har vi inte fram till nu identifierat fusk. Det säger inte att det inte kan ha förekommit. Däremot är det, som vi bedömer, färre ligor verksamma, säger Tuula Kuosmanen.
Fakta: Höstens högskoleprov
Provet anordnas på 120 orter i Sverige.
55741 personer var anmälda till höstens prov – 16 procent färre än hösten 2016. 46138 genomförde provet och fick ett resultat.
Högskoleprovet firar 40-årsjubileum i år. Det hålls två gånger årligen, vår och höst. Resultatet kan användas vid högskoleansökningar i fem år.