Alltfler arter utrotas, och bin och humlor får allt mindre att äta när blommorna försvinner. Men enligt Naturskyddsföreningen är det inte bara artrikedomen som är utrotningshotad. Vår kunskap om natur och växter försvinner också, och det gör att vi kanske bryr oss mindre.
Författaren Kerstin Ekman är inne på samma linje. I sin senaste bok "Gubbas hage" från i fjol har hon utvecklat detta. Saknar vi namnet på något, finns det inte heller i vårt medvetande, förklarar hon, och det kan också göra vår omsorg om naturen och det som växer mindre.
Men här är några växter som blommar nu i midsommartid, och som är lätta att hitta i nästan hela landet. Kanske hamnar de under din kudde?
1. Hundkäx
Hundkäx, eller hundloka, är en ganska hög flerårig växt som blommar vitt och skirt som ett spetsmönster i midsommartid. Den är vanlig i hela landet – finns oftast på öppna marker men förekommer också i lundar och glesa skogar.
Den har använts för växtfärgning, bladen ger en grön färg.
Hundkäx kan ofta plockas som utfyllnad till midsommarkransen – den är så vanlig att det går att hitta riktigt mycket av den, och blad och stjälkar fyller bra. Men den som tittar nära ser hundratals små vita underverk i de flockblommiga klasarna.
Den ska dock inte förväxlas med sin ännu mer högväxta och mer aggressiva släkting jättebjörnlokan. Den större varianten är giftig och kan ge otäcka hudreaktioner. Hundlokan är också släkt med bland annat spansk körvel, odört och vildpersilja.
2. Rödklöver
Röd och rosa – nog lyser den upp en midsommarbukett. Rödklöver är flerårig, blommar hela sommaren långt in på hösten. Den har en rak stjälk, som kan vara både låg och hög. Det finns flera olika varianter av rödklöver, och den är vanlig i hela landet.
Växten odlas också som foderväxt till djur. Den har också använts som mat för människor under nödår. På Irland torkades den och användes som mjöl.
3. Förgätmigej
Blå och gul, men rätt liten till sin storlek. Äkta förgätmigej är flerårig och kan faktiskt bli upp till fyra decimeter hög, men vanligen håller den sig lägre ned mot marken.
Den har rak stjälk, och blommar från juni till augusti med klart ljusblå små blommor som sitter i små knippen.
Det finns många varianter av blomman, en del odlas i trädgårdar och blir ofta större och praktfullare. Den man hittar i naturen är ofta liten och anspråkslös.
Äkta förgätmigej är vanlig i de södra delarna av landet, men finns också ända upp till Torne träsk. Förgätmigejen är Dalslands landskapsblomma.
4. Smörblomma
Klargul och lysande står den där i vägrenen, på ängen eller i dungen. Smörblomman är flerårig och finns i nästan hela landet, ända upp i fjälltrakterna. Den kan bli högrest och stolt, och blomman är flerårig. Den växer gärna på fuktig mark som stränder, hagar och fjällhedar.
Det finns flera varianter av smörblomman, som revsmörblomma, nordsmörblomma och liten smörblomma.
Blomman kan torkas och behåller då sin gula färg.
Vi människor uppskattar nog den knallgula blomman, men det gör inte kossorna. Smörblomman smakar skarpt, och därför står ofta ruggar av smörblomma kvar i avbetade hagar.
5. Prästkrage
Vad är en midsommarbukett utan prästkragen? Den är ståtlig, med en ensam blomma i toppen på varje stjälk. Släktingarna kamomill och baldersbrå är mer förgrenade, med fler blommor i grupper.
Prästkragen är flerårig och finns i nästan hela landet. Fjälltrakterna tycker den dock inte om. Däremot gillar den öppna marker, hagar, ängar, skogsbryn och vägkanter. Förr var blomman vanligare. Numera, när ängsmarkerna alltmer försvunnit, har den minskat. Ändå – det finns rätt goda chanser att kunna norpa åt sig en prästkrage ändå.
6. Midsommarblomster
Den är klart lila, och blommar med enkla blommor i ovanför flikiga blad. Blommorna är rätt stora och lyser verkligen upp sommarbuketten till midsommar. I alla fall i de södra delarna av landet. I norr är det vanligare att blomman blir mer vit.
Vanligen är den som vackrast i juni och juli, och det är förstås också därför den har fått sitt namn.
Midsommarblomster, vanlig i skogstrakter i hela landet, hör till släktet nävor. Den har flera ädlare släktingar som brukar odlas i våra trädgårdar.
7. Käringtand
Som en liten gul luktärt – käringtanden är en klart gul blomma som sitter på stjälkar som kan blir upp mot fyra decimeter höga. Men ofta är blomman lägre än så. Den blommar i juni–juli och finns i många olika varianter, varav vissa används som djurfoder.
Käringtand förekommer i hela landet, utom i de allra nordligaste delarna. Den växer gärna på ängar och hedmarker, både på torr och på fuktig mark. Det första rapporterade fyndet av käringtand går tillbaka till 1600-talet i Sverige.
Källa: Den virtuella floran
TT