Politikåret har rivstartat med ännu ett rafflande partiledarbyte, denna gång i Vänsterpartiet, och förstås ännu ett uppflammande bråk inom Socialdemokraterna. Så långt är allt sig likt sedan 2011.
Fjolårets interna partistrider fortsätter ta mycket energi och uppmärksamhet även i år. Inte minst kan det bli ett avgörande år för Kristdemokraterna. Klarar partiet att hålla samman och dessutom få en nystart efter den uppslitande ordförandestriden, som kulminerar på det extra rikstinget den 27-28 januari?
Men på många sätt är politikens förutsättningar ändå helt annorlunda 2012 än vi vant oss vid under fjolåret. Även om få tror på de gamla mayaindianernas (eller om det var Hollywoods?) profetia om världens undergång i år, så kan den internationella krisen snart slå hårt även mot Sverige. Och då ställs allt på ända.
Här är frågorna inför politikåret 2012:
Kommer Håkan Juholt att sitta kvar?
De närmaste månaderna avgör framtiden för Socialdemokraternas partiledare. Om Håkan Juholt lyckas presentera konkreta förslag som dominerar debatten – och får opinionssiffrorna att stiga – klarar han sig. Annars försöker motståndarna tvinga fram tronskifte på kongressen 2013.
Hur går det med Fredrik Reinfeldts fredagsmys?
Moderatledaren hårdsatsar nu på en mjukare framtoning. Han har som statsminister fått kritik för att inte vara tillräckligt känslosam i svåra situationer (som efter Utöya-massakern). Dessutom vill han göra Moderaterna till ett bredare parti. Alltså visar Fredrik Reinfeldt nu både en allvarligare sida, med engagemang mot kvinnomisshandel,och en mer lekfullt folklig. Han handlar fredagsmys i TV. Men hur tas det emot av väljarna?
Hur mysigt blir det i alliansen?
Och vad tycker övriga borgerliga partier om Moderaternas nya ambition att bli ett ensamt, maktbärande parti, så som Socialdemokraterna var en gång? Räkna med ökade spänningar i alliansen. I synnerhet om inte småpartiernas opinionssiffror stiger.
Hur påverkar krisen politiken?
Hur det går med den globala ekonomin påverkar förstås Sverige i högsta grad. Regeringen kan behöva komma med krisåtgärder, men har ju numera ingen egen majoritet i riksdagen. Oppositionen kan välja att stoppa förslagen, men vill antagligen visa sig ansvarstagande.
Samtidigt är det inte säkert att regeringspartierna är eniga om hur en kris ska hanteras. På dagordningen just nu står den så kallade europakten, Folkpartiet tycker att Sverige ska gå med, de andra tvekar.
Hur blir det med jobben?
Konjunkturinstitutet kom före jul med en prognos där arbetslösheten beräknas ligga kring 8 procent de närmaste åren. Men det bygger på att den internationella krisen mattas av redan i sommar, annars väntar än högre nivåer.
Jämfört med krisen 2008-2009 är läget både bättre och sämre. Varslen spås bli färre, men en större andel är långtidsarbetslösa.
Vad är rättvist?
Jämlikhet blir 2012 års stora fråga, skrev ekonomen Moisés Naím nyligen i Financial Times. I många länder handlar det om hur nedskärningar kan göras på rättvist sätt. I Sverige är det i stället ökade inkomstskillnader som uppmärksammas allt mer. Om fler förlorar jobbet kan det också bli större fokus på att de flesta arbetslösa inte längre har rätt till a-kassa.
I förlängningen anas en ny debatt om hur din sociala bakgrund påverkar din hälsa, din utbildning och dina jobbchanser. I Sverige 2012.
1. Kampanjturnéer. 2011 blev det plötsligt det socialt accepterat att vilja bli partiledare. Och visa det. (Undantag: Marcus Birro.) För första gången ordnade partierna turnéer där partiledarkandidater reste landet runt för att visa upp sig. Trenden inspirerades av Miljöpartiets språkrörsval i maj, men hjälptes minst lika mycket av de avskräckande turerna kring Socialdemokraternas hemlighetsfulla partiledarval.
2. Nyord. Det märks ett allt större intresse för nyord (som juholtare, kulbo och trollfilter) och vad de säger om samtiden. Den ökade populariteten kan bero på att de funkar bra även på twitter.
3. Twitter. Fick en ny roll. Å ena sidan blev politikerna mer tveksamma till att twittra. Å andra sidan har det aldrig tidigare skrivits så mycket om politik i sociala medier. Juholtaffären i oktober blev det definitiva genombrottet, strax följt av debatten om Moderaternas historieskrivning via taggen stuff-moderaterna-did.
4. Utskottsinitiativ. Oppositionen upptäckte ett nytt maktmedel. Under våren gjorde Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet sitt bästa för att stoppa regeringsförslag i riksdagen. Men dessutom kunde de genom gemensamma initiativ i utskotten tvinga regeringen att åtminstone utreda oppositionsförslag. Fast än så länge har regeringen lyckats slingra sig undan ganska framgångsrikt.
5. Återvinning. Nytänkande? Nej, det känns så 1900-tal. År 2011 var det återbruk som gällde, oftast i syfte att låta som någon annan. Alltså pratade Sverigedemokraterna om folkhemmet, för att låta som Socialdemokraterna. I Miljöpartiet och Vänsterpartiet var det nya favoritordet plötsligt "industripolitik". Och Anders Borg lånade Mona Sahlins uttryck "det är häftigt att betala skatt".
