Har du hört något påstående om det nya coronaviruset som inte verkar stämma eller såg du en Facebookpost som är för bra för att vara sann? Kontakta eller tipsa GP så ska vi försöka reda ut just din fråga.
LÄS MER: Fler myter i pandemins spår
Påstående: Sveriges dödstal är ovanligt höga
Med statistik går vad som helst att bevisa, brukar det heta, men faktum är att Sverige i förhållande till sin folkmängd har onormalt många dödsoffer i covid-19.
I USA gjordes häromdagen en stor sak av att landet med 4,3% av jordens befolkning står för hela 29% av coronavirusets dödsoffer. Men Sverige står för drygt 1% av coronavirusets dödsoffer – trots att Sveriges 10 miljoner invånare endast utgör 0,1% av jordens befolkning.
– Vi är såklart oroade över att människor dör i den här sjukdomen, det är inget vi tar lätt på, men vi jobbar vidare enligt vår strategi och ser att epidemin håller på att bromsa in här i Sverige, sade Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, vid tisdagens myndighetsgemensamma presskonferens där en reporter från Financial Times påpekade att coronavirusets globala dödssiffror tyder på att Sverige just nu har den högsta dödligheten per capita i hela världen.
"Hunnit längre i smittspridningen"
Enligt Financial Times sammanställning har Sverige ett högre snittantal avlidna än några av de värst coronadrabbade länderna. Sveriges veckosnitt på 6,6 döda per en miljon är högre än Italien, Spanien och Storbritannien. Men de flesta länder rapporterar dödsfall på olika sätt vilket gör det svårt att jämföra direkta siffror.
I brittiska BBC Hard Talk kämpade statsepidemiolog Anders Tegnell i måndags med samma typ av frågor och konstaterade att Sveriges höga dödstal beror på att coronasmittan tagit sig in på många av våra äldreboenden, till skillnad från i våra nordiska grannländer.
Samtidigt påpekade Anders Tegnell att mellan 10 och 20 procent i Sverige nu kan vara immuna, jämfört med kanske 1 procent i våra nordiska grannländer.
– Det betyder att vi har hunnit längre i spridningen. Om det betyder att andra länder kommer nå liknande dödstal är svårt att veta, sade Anders Tegnell till BBC i måndags. (Publicerad 19/5)
Påstående: Folk odlar som kanske aldrig förr
Det stämmer att coronakrisen har fått svenska folket att köra fingrarna i jorden på ett helt annat sätt än tidigare. Odlingstrenden har växt under flera år men den här våren liknar inget annat. Plötsligt vill alla odla grönsaker, piffa till sin trädgård eller göra balkongen lite grönare. Något som Kåre Nilsson på Nilssons Plantskola i Kullavik kan skriva under på.
– Fröpåsar, sättpotatis, bärbuskar, fruktträd, tomatplantor, pallkragar, jord ... alla trädgårdsgrejer går väldigt bra! Vi säljer ovanligt mycket just nu, och inte bara sådant som går att äta. Folk vill plantera allt möjligt.
Kåre Nilsson berättar att det ser likadant ut hos alla kollegor som han pratat med. Landets plantskolor och garden centers arbetar för högtryck.
– Så här i coronatider vill många passa på att odla grönsaker eller i alla fall påta på balkongen eller i trädgården. Dessutom har många garden centers en utemiljö till kanske 60-70% vilket gör att många vågar gå där utan att bli rädda för att smittas.
Hur stort är trycket?
– Det är jättestort! Många saker tar slut så fort vi får in det. Det är till exempel hopplöst att få jordgubbsplantorna att räcka till. Förhoppningsvis får vi in några nya plantor nu i veckan.
LÄS MER:Svenskarna hemma och bakar bullar i coronakrisen – försäljningen av kanel ökar kraftigt
Kåre Nilssons familj har drivit plantskolan i Kullavik i över 60 år och han har aldrig varit med om ett liknande efterfrågan.
– Det här är en boom utan dess like. Helt otroligt.
Även de större kedjorna märker av en ökad efterfrågan på växter och plantor. Enligt Karolina Åhs, marknadsdirektör på Plantagen, handlar det såklart om en "coronaeffekt". Men inte bara.
– Vi ser den ökade efterfrågan och intresset som ett tecken på hur viktigt växter och blommor är för människor i tider som dessa. Man blir glad av att ha växter omkring sig, det är en källa till glädje och gemenskap. Dessutom har människor mer tid hemma, vilket också gör utrymme till att odla ätbart, att göra fint på balkongen eller ordna med olika projekt i trädgården.
Hur skiljer sig våren 2020 från tidigare år avseende försäljning?
– Vi ser ett betydligt större intresse kring att odla ätbart. Det har varit en trend under flera år och som nu ökar ännu mer i år jämfört med tidigare år, säger Karolina Åhs på Plantagen. (Publicerad 18/5)
Påstående: Blir du sjuk eller behöver omsorg i sommarstugan får du ingen hjälp om du är skriven i ett annat län.
Förvaltningsrätten i Göteborg har slagit fast att Falkenbergs kommun inte får neka en 84-årig Halmstadkvinna rätt till hemtjänst om hon väljer att tillbringa sommaren i sin stuga i Falkenberg. Något som kommunen avsåg att göra för att skydda sin redan hårt belastade vårdpersonal.
Rätten skriver i sin dom att en kommun inte får välja om den ska följa gällande lagstiftning eller inte – oavsett vilka skäl som ligger bakom beslutet. Och det samma kan sägas gälla för de regioner (tidigare landsting) som ansvarar för landets sjukvård.
– Vi tar och ska ta omhand de som befinner sig i Halland och som behöver vård. Vi nekar inte vård till de som behöver det, försäkrar Johanna Wiechel-Steier, kommunikationsdirektör för Region Halland.
LÄS MER:Timantalet i bil – en uppskattning
Den svenska coronastrategin går till stor del ut på att skydda de äldsta medborgarna och Folkhälsomyndigheten avråder från allt onödigt resande, men har inte uppmanat regeringen att utfärda något generellt resestopp inom landet. Tydligare rekommendationer inför sommarens semestrar kommer att lämnas inom ett par veckor.
Under torsdagen uppgav socialminister Lena Hallengren (S) att regeringen i början av juni räknar med att komma med besked om vad som gäller för inrikes resor under sommaren.
Är sommarturisterna välkomna och kan räkna med vård vid behov eller ska de undvika Halland i år?
– Ja, de är välkomna, men vi hoppas att man följer folkhälsomyndighetens olika rekommendationer och förhåller sig till detta oavsett var i landet man befinner sig av olika anledningar, säger Johanna Wiechel-Steier vid Region Halland. (Publicerad 15 maj)
Påstående: Distansundervisningen fortsätter när gymnasieskolorna drar i gång till hösten.
I måndags beslutade Göteborgs universitet att den distansundervisning som berört universitetets cirka 49 000 studenter och 7 000 anställda kommer att fortsätta till minst 31 oktober. För studenterna vid universiteten i Uppsala, Lund, Stockholm och Umeå har det ännu inte kommit något besked – och detsamma gäller för landets alla gymnasieelever.
Först om ett par veckor, i slutet av maj, kommer Folkhälsomyndighetens rekommendationer till gymnasieskolorna.
– Vi håller på och reder ut detta, säger statsepidemiolog Anders Tegnell till Läraren.se.
LÄS MER:Gymnasiet förbereder hösttermin på distans
Det var i mitten av mars som de svenska gymnasieskolorna övergick till distansundervisning då Folkhälsomyndigheten bedömde att färre resor skulle minska smittspridningen.
Regeringen har sedan dess beslutat om en förordningsändring som kan ge vissa undantag från distansundervisningen, undantag som Folkhälsomyndigheten har godkänt, och riksdagen arbetar just nu med en proposition gällande ny lagstiftning kring hur distansundervisning kan och får bedrivas i framtiden.
LÄS MER:Lägre frånvaro i gymnasieskolan trots corona
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson har tidigare konstaterat att landets kommuner och friskoleansvariga bör ha en plan A, B och C för höstens utbildning då smittoläget kan ju vara förbättrat, förvärrat oförändrat. Skolverket utgår dock från att pandemin inte är över i augusti och planerar därefter.
– Skolan brukar så här års veta nästan exakt hur det kommer att bli i augusti och september. Men i år vet vi just ingenting och får ta höjd för olika scenarier, säger Peter Fredriksson till Aftonbladet. (Publicerad 14/5)
Påstående: Handspriten är tillbaka på apoteken
Ja, sedan någon vecka tillbaka finns det åter handsprit på apoteken. Efter den första tidens coronarusning är lagren nu uppbyggda på nytt.
– Vi har handsprit inne på i princip alla våra apotek i landet just nu. Både stora pumpflaskor och mindre som ryms i fickan eller väskan, berättar Magnus Frisk, informationsansvarig på Apoteket.
Det råder fortfarande en inköpsbegränsning på två stora och tre små flaskor men Magnus Frisk säger att Apoteket räknar med att kunna lyfta den begränsningen redan i slutet av den här veckan.
– Vi har hittat nya leverantörer samtidigt som våra gamla har ökat sin produktion och liksom hunnit i kapp efterfrågan. Vi får in ännu mera handsprit nästa vecka, och det gäller våra kollegor också.
Vad har ni lärt er på den handsprits-kris som rått i landet de senaste månaderna?
– Det finns säkert massor av lärdomar att dra, både för oss och hela samhället, men hittills har vi mest fokuserat på att få fram ny handsprit för att möta efterfrågan, säger Magnus Frisk.
Vid en snabb rundringning bekräftar även Kronans apotek och ICA:s apotekskedja Hjärtat att det finns gott om handsprit i de allra flesta av deras butiker.
– Vi har tagit höjd för en fortsatt hög efterfrågan på handdesinfektion till hösten, och kommer att fylla på våra lager och säkerställa nya leveranser, säger Mats Mehlberg, pressansvarig på ICA Gruppen.
Är priset detsamma som innan coronakrisen?
– De varianter och varumärken som vi hade tillgång till sedan innan pandemin behåller sina priser. För de nya märken och leverantörer som tillkommit sätts nya priser. (Publicerad 13/5)
Påstående: Siffror visar att färre människor än vanligt dött i vår
Nej, det stämmer inte alls. Uppgifterna som har cirkulerat på sociala medier om att den totala dödligheten skulle vara lägre än på många år är helt felaktig. Snarare är det precis tvärt om.
– Under april 2020 har det varit en betydande överdödlighet jämfört med de fem föregående åren, säger Tomas Johansson på SCB:s enhet för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd.
Den löpande statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) visar faktiskt på en markant ökning i antalet dödsfall redan från mitten av mars i år, och med en kraftig överdödlighet i april. Den 30 april 2020 var till exempel månadens "bästa" dag. Då rapporterades ändå 287 dödsfall i Sverige, lägst under månaden, vilket är i nivå med de värsta dödsdagarna under perioden 2015-2019.
LÄS MER:Fler människor än vanligt avled under april
– Sedan den 29 mars har varje enskild dag 2020 haft fler dödsfall än noteringarna från åren 2015-2019. Dessutom vet vi att det kommer rapporteras in ytterligare dödsfall för den andra halvan av april på grund av viss fördröjning i redovisningen av dödssiffrorna, säger befolkningsstatistiker Tomas Johansson.
LÄS MER:Påskveckan – veckan med 2000-talets hittills högsta dödstal
Då ska man veta att dödligheten i april 2020 varit den högsta under hela 2000-talet. (Publicerad 12/5)
Påstående: Trump ljuger om att viruset spridits från ett labb i Wuhan
Den 30 april hävdade Donald Trump att det nya coronaviruset är konstgjort och att det har spridits från ett laboratorium i den kinesiska staden Wuhan. Något som den amerikanske presidenten själv skulle ha sett bevis på men vägrade att presentera.
– Jag kan inte berätta det. Jag får inte berätta det, sade han om sina bevis vid en pressträff.
Det var veckan efter att Donald Trump föreslagit för världen att man skulle kunna injicera desinfektionsmedel på patienter med covd-19, eller behandla dem med väldigt starkt ljus.
Till skillnad från tipset om rengöringsmedel stödde USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Fox News talkshowvärdar Donald Trumps utspel om att viruset var tillverkat (dock inte medvetet utsläppt) av det virologiska institutet i Wuhan. Men det var det inte många andra som gjorde.
LÄS MER: Trump tämligen ensam om sin "labbteori"
Den amerikanska underrättelsetjänsten och dess olika myndigheter menar att coronaviruset av allt att döma inte är konstgjort, och får medhåll av USA:s närmaste allierade Storbritannien, Frankrike, Australien och Tyskland.
Den generella uppfattningen bland världens experter, inklusive chefen för USA:s nationella institut för infektionssjukdomar Anthony Fauci, är också att viruset inte är tillverkat i ett laboratorium utan kommer från ett djur, troligen en fladdermus, och att smittan har spridits vidare till människor via en marknad.
Så varför driver Donald Trump en sådan konspiratorisk tes? Det vanligaste svaret bland politiska bedömare är att USA håller presidentval i november. Allt som har med coronakrisen att göra kommer få stor betydelse och Donald Trump vill helt enkelt använda Kina som ett slagträ i sin presidentvalskampanj. (Publicerad 12/5)
Påstående: Efter pandemin kryssar vi som vanligt igen
"Det är en stor och viktig industri – det kommer den att fortsätta vara!" skrev Donald Trump på Twitter när han i mitten av mars begärde en månads stopp för USA:s många kryssningsfartyg. Nu har det gått två månader. Ännu finns ingen ljusning i sikte för de stora kryssningsbolagen som Carnival Cruises, Royal Caribbean, Norwegian och MSC vars fartyg lockar tusentals svenskar att kryssa i Karibien varje år.
LÄS MER:Kryssningar – en smittbomb för sjukdomar?
Under flera veckor nekades en handfull kryssningsfartyg att angöra hamn och tusentals passagerare satt fast på redden utanför bland annat Florida innan de evakuerades och fördes i land.
LÄS MER:Fyra döda på kryssningsfartyg med virussmitta
– Vi är som sittande ankor och ju längre man sitter här desto större är risken för att smittas och bli sjuk. Vi vet att fyra personer redan har avlidit, sade den 53-årige juristen Rick De Pinho till nyhetsbyrån Reuters strax innan han och de 2 500 passagerarna tilläts att lämna rederiet Holland Amerika Lines fartyg "Zandaam". Bland de döda fanns då en svensk man i 70-årsåldern.
LÄS MER:Virusdrabbat fartyg har lämnat Australien
Fartygens begränsade utrymmen i kombination med nära kontakt mellan passagerare från olika länder gör att de ofta bildas en grogrund för utbrott av smittsamma sjukdomar på kryssningsfartyg. Det konstaterade den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC i en rapport strax efter det att coronapandemin skjutit fart.
Så med tanke på de förutsättningarna, alla kladdiga bufféer och det smittsamma coronavirusets spridning, vem kommer att vilja trängas på ett kryssningsfartyg i framtiden?
Knappt någon, om man ska tro Harald Pechlaner, professor i turism på universitetet i Eichstaett-Ingolstadt och ordförande i AIEST, samarbetsorgan för världens turismforskning.
– Det har varit mycket negativ publicitet som reser frågor om säkerhet inför framtiden. Hur ska de (kryssningsbolagen) hantera det? Det behövs mer plats för färre personer. Måste alla kryssningsfartyg byggas om? Jag skulle säga att kryssningsturismen är ett mycket utsatt läge. Jag kan tänka mig att verksamheten bara kommer att leva kvar i ett lyxsegment, med mindre fartyg, säger Harald Pechlaner till GP. (Publicerad 12/5)
