Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/6

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Samarbete med försvaret kan förhindra dåd

Bara dagar före lastbilsattacken övade polis, säkerhetspolis och personal från försvaret inför ett terroristangrepp i Sverige. Det var tabu tidigare. Nu blir det ännu vanligare.

Fyra arbetare och en åskådare dödades när militär öppnade eld i Ådalen 1931. Det var i ett kaotiskt läge i samband med en demonstration. Dödsskotten väckte stor vrede och blev ett varnade exempel i många år framåt. I Sverige fick Försvarsmakten inte sättas in i civila sammanhang i fredstid om det kan komma till vapenmakt. Det är en exklusiv uppgift för poliser.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Efter hand växte insikten om att polisen måste ha resurser för att hantera extrema, militärlika situationer som terrorism, gisslantagande och grova rån.
 

Palmemordet underströk

Mordet på Olof Palme 1986 underströk det. Skydd och beredskap utreddes av flera kommissioner och så småningom skapades Beredskapsstyrkan mot terrorism inom Stockholmspolisen.

Året efter terrorattentaten i USA 2001 överfördes styrkan till riks­kriminalpolisen. Som nationella insatsstyrkan byggdes den ut och utvecklades till en stående elitstyrka om cirka 50 man.

En lärdom av terrordåden i Norge 2011 blev att styrkan behöver fördubblas för att kunna sättas in fullt bemannad på två ställen samtidigt.

Attentatet i Stockholm i fredags kommer med all sannolikhet att aktualisera frågan om att stärka vad som beskrivs som ”samhällets yttersta polisiära resurs”. Det gäller alldeles säkert även krav på skärpt lagstiftning för samröre med och stöd till terrorister och ökad övervakning.

Nationella insatsstyrkan har ett omfattande samarbete såväl nationellt som internationellt. Inom EU och Norge sker det i ett nätverk som kallas ATLAS. Syftet är, heter det, att öka och likställa förmågan att bekämpa terrorist­attentat i de deltagande staterna.
 

Försvarets hemliga specialförband

I vårt land kan denna styrka i utbildning, utrustning och operativ förmåga bara jämföras med särskilda operationsgruppen. Det är försvarets hemliga specialförband. Med bas i Karlsborg har den världen som arbetsfält och har deltagit i känsliga och farliga uppdrag i bland annat Afghanistan och Kongo.

Numera samarbetar och övar polisens och försvarets elitstyrkor regelbundet. Det var inte länge sedan detta betraktades som kontroversiellt, nu är det givet och vi kan räkna med att det kommer att intensifieras.

Samordning och samverkan är nödvändigt för att bättre utnyttja samhällsresurser och beredskapen för det värsta tänkbara.
 

Kan understödja polisen

Försvaret kan dessutom – åter­igen som en följd av utvecklingen på 2000-talet – understödja polisen vid terroristdåd. Lagändringen gjordes 2006 och kräver regeringens medgivande.

Det är mot denna bakgrund som polis, säkerhetspolis och militär tränade terrorbekämpning samma vecka som en man kapade en lastbil i centrala Stockholm, mejade ner människor på gatan och slutade skräckturen i eld och rök och krossat glas i varuhuset Åhléns.

En viktig arbetsuppgift för nationella insatsstyrkan är omvärldsbevakning och förberedelser utifrån hotbilden mot Sverige. Det gäller i än högre grad Säpo, Försvarets radioanstalt (FRA) och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).
 

Tentakler överallt

De, om några, samarbetar i globala nätverk av polis-, underrättelse- och säkerhetstjänster för att hålla sig uppdaterade om faktiska och möjliga hot mot Sverige och svenska medborgare.

Tentakler finns utsträckta överallt, i cybervärlden och den fysiska, och flödet av information är enormt och konstant.

Ändå räcker det inte. Det visar den 39-årige man från Uzbekistan som nu på sannolika skäl är misstänkt för terroristbrott genom mord i Stockholm.

Han förekom i ”enstaka uppgifter” till Säpo så sent som förra året, men de kunde inte beläggas. Han fanns inte, enligt Säpochefen Anders Thornberg, med i några aktuella ärenden.
 

Likheter med London-terroristen

Så var det även med 52-årige Khalid Masood som dödade fyra personer och skadade minst 50 i centrala London den 22 mars, med en personbil och en kniv som vapen.

Han var känd av den brittiska säkerhetstjänsten MI5 i en utredning av våldsam extremism, men som ”en perifer figur”. Misstankarna avskrevs.

Han gick under myndigheternas radar, innan han inom loppet av 82 sekunder genomförde attentatet och slutade sitt liv med ett skott i bröstet.

Stockholm är bara det senaste terrordådet. Målmedvetenhet och vidgat samarbete över gamla gränser kan förhindra nya. Resignation ger terrorn andrum och garanterar att det händer igen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.