Socialdemokraterna varnar för att det fria vårdvalet missgynnar fattiga områden och patienter med stora vårdbehov, och pekar på att detta har hänt i Stockholm. Men den bilden är inte helt rättvisande, enligt forskare.
Socialdemokraternas Ylva Johansson sågade alliansens vårdpolitik vid en pressträff på tisdagen. Bland annat pekade hon på att vårdvalet i Stockholm har lett till en omfördelning av resurser från utsatta till välsituerade områden. Dessutom menade hon att personer med stora och komplexa vårdbehov nedprioriteras och hänvisade till en uppföljning om vårdvalet från Karolinska Institutet (KI).
Clas Rehnberg, docent på KI och en av författarna till uppföljningen, menar att S har både rätt och fel. Det är sant att resurserna till fattigare områden minskat till förmån för rikare områden i och med vårdvalet.
Människor i mindre resursstarka områden har börjat besöka vårdcentralen i större utsträckning än tidigare och en större del av resurserna går fortfarande till de fattiga områdena än till de rikare, enligt Rehnberg.
Att de vårdtunga patientgrupperna skulle ha fått det sämre i och med vårdvalet stämmer däremot inte, enligt Rehnberg.
S menar också att alliansen har misslyckats med att korta vårdköerna. Något fler patienter köade till vård i maj 2010 än i maj 2006, påstår S och hänvisar till statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Men enligt SKL går inte statistiken från 2006 att jämföra med den för 2010.
Först 2007 nådde inrapporteringen nivåer som SKL anser är jämförbara. Om de minskat sedan 2006 kan alltså ingen säga säkert.
