Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Erik Abel, Grafik: Maria Olsson, Makroform. (En förändring i förhållande till föregående mätning skall, för att vara utanför den statistiska felmarginalen, vid ett urval om 1936 intervjuer vara större än: 2,8 procentenheter för s, ±2,6 procentenheter för m, ±1,3 procentenheter för mp ±1,5 procentenheter för l, ±1,6 procentenheter för v ±1,8 procentenheter för c, ±2,3 procentenheter för sd, ±1,2 procentenheter för kd, ±0,9 procentenheter för fi.)

S är största parti i GP/Sifo

Socialdemokraterna är största parti i GP/Sifo:s mätning för november. Men ska vi bry oss om opinionsmätningar? Efter Brexit, USA-valet och flera andra val verkar de ju inte särskilt pålitliga.

Om det vore val i dag skulle det rödgröna blocket bli störst, Kristdemokraterna ramla ur riksdagen och knappt 16 procent skulle rösta på Sverigedemokraterna. I alla fall om man ska tro på Sifos mätning för november.

Men som resultatet av det amerikanska valet visar, ska vi vara försiktiga med att tolka opinionsmätningar som valresultat. Det innebär inte att det är meningslöst att försöka mäta opinion. Men det finns en del att tänka på för den som tar del av opinionsmätningar.

1. Mätmetod

Olika institut använder olika sätt att samla in sitt grundmaterial och att bearbeta/vikta det. Den metod som fortfarande anses vara mest tillförlitlig, och som Sifo använder, är intervjuer med ett slumpmässigt urval av befolkningen på minst 1000 personer. Då har man möjlighet att beräkna både bortfall och felmarginal.

Flera institut använder både klassiska telefonintervjuer och webbenkäter. Det viktiga är att urvalet är slumpmässigt. En del mätningar görs med självrekryterade webbpaneler, där man alltså kan anmäla in sig och sina vänner. De brukar anses som minst tillförlitliga.

2. Bortfallet ökar

Våra förändrade telefonvanor gör det allt svårare att få svar från tillräckligt många. Flera institut blandar numera telefonintervjuer och webbenkäter. Fler och fler tillfrågade vill inte svara alls och vissa grupper är svåra att nå. Det syntes till exempel i mätningarna av SD i valet 2014.

3. Valsystemet påverkar

I USA och Storbritannien är inte valen proportionella utan den som får flest röster tar hem delstaten eller valkretsen. Det gör det än svårare att mäta. I presidentvalet fick Hillary Clinton drygt en miljon fler röster än Donald Trump, men förlorade ändå Vita huset.

4. Det är valet som gäller

En mätning är alltid en uppskattning. Endast valresultatet redovisar hur det verkligen ser ut. Till exempel stödröstning, som har räddad KD kvar i riksdagen ett antal val, syns inte i opinionsmätningar.

Trots stora händelser som det amerikanska valet ligger alla förändringar I Sifomätningen för november inom felmarginalen jämfört med oktober. S är signifikant största parti, men hamnar en bra bit under sitt valresultat. I den här mätningen ligger Moderaterna ungefär på sitt resultat från valet 2014. Om vi jämför med valresultatet har V, C, L och SD gått upp och S, MP, KD gått ned. M står stilla. Liberalerna gick upp något denna mätning, men har tidigare legat sämre till.

Den här mandatperioden har alltmer cementerat bilden av tre krafter i det svenska politiska landskapet: allianspartierna, det rödgröna blocket och så SD. Det finns inte mycket som tyder på att detta är på väg att förändras.

Det märks också på partikanslierna att man försöker hitta nya vägar att nå ut. Moderaternas haveri i veckan visar att det finns en gräns för vad åtminstone sju av partierna i riksdagen tycker är en ok ton i debatten. Efter den smutsiga valkampanjen i USA har många börjat prata om vett och etikett i sociala medier och om vikten att skilja på sak och person. Samtidigt är det svårt att skruva ner tonläget i debatten när sociala medier, och även en del traditionella, öser på med klick- och delningslockande invektiv.

Statsvetare brukar säga att väljarna är mer intresserade av sakfrågor än person eller spinn. Vågen av etablissemangskritik, som bland annat bär SD, kan vara på väg att slå sönder gamla sanningar, både för väljarbeteenden och för hur debatten förs. Men opinionsmätningarna kommer att bestå. Vi vill ju så gärna försöka se in i framtiden.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.