Självförtroendet kan få sig en törn när folk i omgivningen vänder bort huvudet för att undvika obehaglig lukt. Så förklarar doktoranden Seida Erovic Ademovski, vid Högskolan Kristianstad, de sociala och psykologiska besvär som kan drabba människor med dålig andedräkt.
- Det här kan göra folk osäkrare i privata och sociala situationer. Personer med dålig andedräkt har därför ofta en sämre livskvalitet, säger hon inför disputationen.
Fyra delstudier
Lukten uppstår när bakterier i munhålan bryter ner proteiner och bildar svavelinnehållande illaluktande gaser. Dålig munhygien, tungbeläggningar och inflammerat tandkött beskrivs i avhandlingen som de främsta förklaringarna till dålig andedräkt.
Fyra studier, med totalt 139 patienter, ligger till grund för avhandlingen och Seida Erovic Ademovski har undersökt hur bra metoderna fungerar och om någon särskild kombination är mest effektiv. I en delstudie med tandlossningspatienter, med dålig andedräkt, var det endast elva av 68 vuxna undersökta personer som blev helt hjälpta av tandhygiensters behandling. För att bli av med lukten behövde de komplettera med framför allt munsköljning.
Vill forska mer
- Gaserna reducerades, men de hade fortfarande höga värden. Upp till 90 procent av gaserna reducerades med hjälp sköljvätskan. Tungskrapan hade viss effekt, men ingen tilläggseffekt i kombination med munsköljmedel innehållande zinkjoner och klorhexidin, säger hon.
Att ta reda på hur stor del av Sveriges befolkning som har besvär med dålig andedräkt är ett forskningsfält som Seida Erovic Ademovski vill undersöka framöver.
- Det finns bara lite forskning på området, och då framför allt i andra delar av världen. Det hade varit intressant att veta mer om orsaker och förekomst.
Fakta: Så undersöktes andedräkten
I studien vid Högskolan Kristianstad har såväl subjektiva som objektiva metoder använts för att undersöka andedräkten bland studiens patienter. Den subjektiva metoden innebär att doktoranden Seida Erovic Ademovski har luktat på patientens utandningsluft och bedömt styrkan av dålig andedräkt enligt en skala.
Den objektiva metoden innebär att man tagit hjälp av sulfidmätare samt en så kallad portabel gaskromatograf.
Källa: Högskolan Kristianstad
