Så kämpade kvinnor för abort för 100 år sedan

Abortfrågan brinner återigen i USA, men även på hemmaplan efter att Kristdemokraternas Lars Adaktusson under flera år röstat nej till aborträtt i EU-parlamentet. Samtidigt är det 100 år sedan kvinnlig rösträtt klubbades igenom i Sverige. Men hur kämpade man om abortfrågan då? Inte alls, blir svaret.

ANNONS
|

Förra veckan skrev den amerikanska delstaten Alabamas guvernör Kay Ivey under USA:s hårdaste abortlag – och abortdebatten fick nya, rasande tag.

Läs mer: Alabamas guvernör godkände abortlag

Lagen innebär nästan ett totalförbud mot abort. Undantag görs endast om mammans hälsa är i allvarlig fara eller om fostret har en livshotande missbildning, men inte vid våldtäkt eller incest.

Adaktusson röstade nej 22 av 28 gånger

Även på hemmaplan har abortfrågan blossat upp efter att Dagens Nyheter publicerade en genomgång av hur EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD) har röstat i abortfrågan 2014-2019.

Vid 28 tillfällen som en EU-parlamentariker har uttryckt en åsikt om kvinnors rätt till att göra abort och Adaktusson har varit närvarande, har han sagt nej 22 gånger, ja fyra gånger och lagt ner sin röst två gånger.

ANNONS

Partiets partiledare Ebba Busch Thor har försvarat partiets syn på abort och menar att svensk aborträtt ska gälla och att beslutet ska vara upp till kvinnan. Samtidigt skriver hon att för att värna om svensk aborträtt kan man inte kompromissa med EU-länder som Polen, Malta och Irland.

Läs mer: Aborträtt får valrörelse att tända

Läs mer: David Lega (KD) fördömer Adaktussons abortlinje

Abortfrågan var en icke-fråga

Men hur såg abortfrågan ut för 100 år sedan? Den 24 maj 1919 kom nämligen beslutet: kvinnor fick lika och allmän rösträtt för val även till riksdagens andra kammare.

Aborträtten däremot var långt bort från agendan. Faktum är att man knappt pratade om den.

– 1919 hade kvinnorörelsen först och främst fokus på rösträtten. Den hade man jobbat länge för och det var en fråga som många kunde enas kring, säger Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet.

Elisabeth Elgán, historieprofessor.
Elisabeth Elgán, historieprofessor. Bild: Tom Silvennoinen

Men många feminister höll tillbaka i abortfrågan.

– Organisationerna blev ständigt anklagade för att hata män, vara lesbiska, vilja ta makten över männen. Det gjorde att de inte gjorde några offentliga uttalanden om abort, säger Elisabeth Elgán.

Samtidigt behövde inte tystnaden bara bero på taktik och försiktighet. Många kvinnor var även en produkt av sin tid.

ANNONS

– Det kan ha varit så att det var självklart att kvinnans roll och plats var att bilda familj, fostra barn och ta hand om hemmet. En del kanske tyckte att abort var gräsligt, att det stred mot kvinnans roll som mamma eller samhällsmoder.

Det som fanns var främst intellektuella män på vänsterkanten som menade att befolkningen inte skulle öka, framför allt genom användning av preventivmedel.

Avskaffade dödsstraffet

I Sverige innebar abort enligt lag dödsstraff fram till 1864. Sedan blev det två till sex års straffarbete för både kvinnan och medhjälparen, för att 1890 bli ett års straffarbete.

1921 ändrades straffet för kvinnan i stället till fängelse i en månad till två år, men abort av medicinska skäl var tolererat.

På 30-talet höjde några rösten om att kvinnor som redan hade fått många barn skulle tillåtas abort vid dålig hälsa, men så blev det inte.

– Det fanns inga förespråkare för att kvinnor själva skulle få bestämma om abort förrän på 1960-talet. Abortdebatten blev egentligen inte stor förrän då, säger Elisabeth Elgán.

Den nuvarande svenska abortlagen, som innebär att man kan göra abort fram till slutet på den artonde veckan av graviditeten av vilken anledning som helst, är från 1974.

Läs även: Sju göteborgska kvinnor som gått till historien

ANNONS
ANNONS