Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Så här kan nya regeringen se ut

Statsministern har avgått och nu väntar talmansrundor i jakten på en ny regering. Här är de möjliga lösningarna för att bilda regering.
– Pilen pekar mot Löfven, men den är väldigt darrig, säger statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors.

Stefan Löfven (S) har avgått som statsminister, han och statsråden har entledigats och Sverige har fått en övergångsregering. Talmannen Andreas Norlén (M) har nu maximalt fyra försök på sig att få fram en statsminister som tolereras av riksdagen.

Misslyckas han går Sverige till extraval för första gången sedan 1958.

Om läget var svårt efter valet 2018 är det på flera vis än svårare nu. Liberalerna som valde att ansluta sig som regeringsunderlag till S-MP och bilda januariavtalet, har nu lämnat för att försöka få en borgerlig regering stödd av Ulf Kristersson på plats. Det gör att det kan bli svårt att få igenom budgeten, även om en regering kan tillträda.

– Jag tror inte att det är helt osannolikt att Stefan Löfven kommer tillbaka, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Han tror att Stefan Löfven hade utlöst extraval istället om han efter de senaste dagarnas intensiva förhandlingar inte sett några möjliga öppningar.

– Om han hade sett att det går åt pipsvängen tror jag att han hade utlöst extraval. C har rört sig lite, V lite, kanske kan det rubbas ytterligare, säger han.

LÄS MER: Kristersson: ”Redo att bilda en ny borgerlig regering”

LÄS MER: Löfven informerade kungen i morse

Jonas Hinnfors säger att det dock är troligt att talmannen vänder sig till Ulf Kristersson först, på samma sätt som efter att Stefan Löfven röstades ned efter valet 2018, och att Annie Lööf eller Stefan Löfven därefter tar vid om inte Kristersson lyckas bli statsminister.

– Om inte det här funkar kanske talmannen bara lägger fram ett fjärde förslag, och så blir det extraval.

Och då kan mandatfördelningen bli ganska lik den vi nu har att tillgå.

– Då kan vi ha en övergångsregering fram till valet.

Här är de möjliga vägarna framåt

För att en ny statsminister ska bli vald krävs det att hen inte får en majoritet i kammaren, alltså 175 mandat, emot sig.

  • S + C + MP, med stöd av Vänsterpartiet: 175 mandat.

Jonas Hinnfors tror att Stefan Löfven har en chans att komma tillbaka som statsminister.

Så länge alla ledamöter röstar med partilinjen är den lösningen tillräcklig för att få en regering på plats. Risken är dock att någon eller några ledamöter avviker.

Om regeringen väl är på plats väntas den än tuffare utmaningen. I och med att L lämnat januarisamarbetet krävs Vänsterpartiets stöd för att få igenom en budget. Men C har varit tydliga med att de inte vill budgetförhandla med V.

– Det här skulle i första hand bygga på att Löfven samarbetar med C och MP och för informella kontakter med V. Men då gäller det att vara skicklig i förhandlingsspelet. Rent sakpolitiskt är det två väldigt olika partier som S ska balansera, säger Jonas Hinnfors.

LÄS MER: Lööfs partikamrat kan fälla avgörandet – röstade för Kristersson

Samtidigt har det rört på sig de senaste dagarna. C har accepterat att släppa kravet på fri hyressättning i nyproduktion, och V har sagt att de inte kommer att kräva skattehöjningar.

– Det kan bli så att de lyckas komma överens om något väldigt uttunnat.

Jonas Hinnfors tror att möjligheten att få igenom en budget ökar av att se till att späda på den med mycket pengar, så att partierna blir nöjda med vad de får.

Andra alternativ där regeringsunderlaget och antalet mandat är desamma:

S+C med stöd av MP och V. S+MP med stöd av V och C.

  • S + C + L + MP med stöd av V: 195 mandat.

Om Liberalerna, trots tydligt besked om motsatsen, åter skulle komma tillbaka till januaripartierna, skulle partierna fortfarande behöva Vänsterpartiet för att släppas fram, men inte för att få igenom budgeten.

– Jag tror inte att Löfven ska hoppas för mycket på Liberalerna, säger Jonas Hinnfors.

Samtidigt konstaterar han att partiet svängt tidigare och att man inte ska utesluta något.

– Partiet har gått igenom en jättesvår process och landat i att stödja Kristersson, men har en stor minoritet emot sig. Det är möjligt att det kan gå om uppgörelsen eller budgeten sockras med sådant de inte kan säga nej till, men det kan Kristersson å andra sidan också göra.

Andra alternativ där regeringsunderlaget och antalet mandat är desamma:

S+C+L med stöd av MP och V. S+C+MP med stöd av L och V.

  • M + KD med stöd av L och SD: 174 mandat

På pappret fattas ett mandat för att ett borgerligt/högerkonservativt block ska tillträda. I och med att det kan finnas enskilda ledamöter som avviker från partilinjen är det inte uteslutet att det blir en regering ledd av Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Nu är det upp till talmannen

Ledamöter kan rösta mot partilinjen

Centerpartisten Helena Lindahl har tidigare röstat mot partilinjen och för Ulf Kristersson (M).

– Om Kristersson får över centerpartisten och får en regering på plats blir det extremt skört. Man vet inte hur hon kommer ställa sig till budgeten, eller i sakfrågorna, säger Jonas Hinnfors.

Han påpekar att även Liberalerna, som är splittrat, också kan ha ledamöter som röstar mot partilinjen.

Vid en budgetförhandling kan det också bli problem med Liberalernas röda linjer gentemot Sverigedemokraterna, vilket kan innebära att Liberalerna, som parti, eller enskilda ledamöter, hellre stöttar Löfven och de andra.

Andra alternativ där regeringsunderlaget och antalet mandat är desamma:

M+KD+L med stöd av SD, M+KD+SD+L

  • M + KD med stöd av C, L och SD: 205 mandat

Moderaterna har försökt locka Centerpartiet tillbaka till borgerligheten genom inviter som bland annat rör äganderätten i skogen. Men Annie Lööf avböjde snabbt.

Jonas Hinnfors ser det inte som sannolikt att C stödjer ett alternativ som är beroende av SD.

– Det verkar inte ligga i tangentens riktning hos väljarkåren. Varken hos L eller C ser det så bra ut att samarbeta med SD. Annie Lööf har bundit sig väldigt hårt vid masten, men jag tror att hon menar allvar, säger han.

  • C 31 mandat, med stöd av hoppande majoriteter

Ännu ett alternativ, som skulle kunna tolereras av riksdagen, är att Annie Lööf blir statsminister för en enpartiregeringen, där Centerpartiet söker stöd av olika partier för att få ihop en majoritet, så kallade hoppande majoriteter.

– Då behöver hon inte förhandla med Vänsterpartiet, säger Jonas Hinnfors.

LÄS MER: Så reagerar politikerna efter beskedet

Hon kan också lägga fram förslag som även SD och V röstar på.

– Det här vore ett väldigt skört regeringsunderlag. Men om Annie Lööf tolereras av hoppande majoriteter kan partierna acceptera detta i brist på annat. En övergångslösning fram till nästa val.

Jonas Hinnfors säger att C också skulle få en fördel i att ha kontroll över myndigheterna och kunna rodda om i styret av dessa.

  • S + M 170 mandat där exempelvis L, C och MP ingår i regeringsunderlaget och bildar majoritet

Annie Lööfs drömlösning. Men också det minst troliga alternativet eftersom de stora regeringsbärande partierna ser sig som varandras motpoler i svensk politik.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.