I en debattartikel i DN uttrycker Säpochefen oro för ett kommande lagförslag.
Lagförslaget utgår från ett EU-direktiv. Direktivet ger EU-länderna möjlighet att införa en reglering som ger meddelandetjänster i sociala medier samma skyldighet att bistå brottsbekämpande myndigheter som traditionella teleoperatörer.
Det handlar till exempel om populära appar som Facebook Messenger, Whatsapp och Snapchat.
Säpo vill att operatörerna ska vara skyldiga att lagra uppgifter om vilka individer som kommunicerat med varandra, samt var och när det skedde, för att kunna få tillgång till uppgifterna om det finns misstankar om allvarlig brottslighet.
"Men i ett förslag som bereds i Regeringskansliet undantas sådana meddelandetjänster från lagringsskyldighet i Sverige", skriver Säpochefen.
Delar samma mål
– Om de fattar beslut utifrån nuvarande förslag så avstår regeringen från att använda sig av den här möjligheten, säger Friberg till TT.
Om inte regering och riksdag snarast möjligt inför lagringsskyldigheten kan det få "allvarliga konsekvenser" för svensk brottsbekämpning, varnar han i debattartikeln.
– Jag bedömer den under min karriär som polis och säkerhetspolis som en av de absolut viktigaste frågorna vi har för att kunna förbättra vår förmåga att bekämpa brott, säger Friberg, och påpekar att allt mer trafik går genom sociala appar.
Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S), som har lagförslaget på sitt bord, försäkrar att regeringen är beredd att gå långt för att möta Säpos önskemål.
– Vi har i grund och botten samma mål som Säpo, däremot har vi lite olika uppfattningar om hur vi ska nå det.
Enligt Ygeman anser regeringen att det behövs en mer omfattande lagändring än vad Säpo bedömer.
Pinsamt mönster
Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell anser att svensk lagstiftning inte har hängt med i brottsutvecklingen. Det är ett pinsamt mönster att Säpochefen och andra myndighetschefer "ständigt måste putta regeringen framför sig för att få lagstiftning på plats", enligt Forssell.
Han pekar till exempel på att polisen i många EU-länder sedan länge kan använda dataavläsning – en möjlighet svensk polis får senare i år – och att många andra europeiska länder har krav på identifiering och registrering vid köp av kontantkort, vilket saknas i Sverige (en utredning ska vara klar i sommar).
Juristen Daniel Westman, specialiserad på it- och medierätt, påpekar att EU-domstolen i grunden har en kritisk inställning till datalagring.
– Det är inte säkert att man (regeringen) utan vidare kan införa sådana här mer långtgående regler än de som redan finns, säger han till TT.
EU och privatlivet
Vilka generella nationella datalagringsregler som ska tillämpas är en kontroversiell och omdiskuterad fråga i många EU-länder, inte bara i Sverige
– Många stater är kritiska till EU-domstolens domar som har tagit stark ställning för skyddet av privatlivet, säger Daniel Westman.
Sedan undrar han hur effektivt Säpochefens krav på lagringsskyldighet för den aktuella typen av appar skulle vara i praktiken.
– Till skillnad från Telia och Tele2 och sådana som träffas av de nuvarande datalagringsreglerna handlar det här om amerikanska bolag eller bolag var som helst i världen.
– Det är på intet sätt så att Sverige är sämst i klassen när det gäller datalagringsregler. Men i många länder blåser det mycket säkerhets- och polisvindar just nu. För fem, sex år sedan var det fler som betonade integriteten.
Johanna Cederblad/TT
Peter Wallberg/TT
Lars Pedersen/TT