Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Säpo: Måste stoppa bidragen till våldsbejakande extremister

Säkerhetshoten mot Sverige ökar både från främmande makter som Ryssland, Kina och Iran – men också från våldsbejakande extremister.
Samtidigt som hoten ökar lyfter Säkerhetspolisen Klas Friberg positiva bitar – som att samhället har stängt flera skolor kopplade till våldsbejakande extremism.
– Därmed så har vi i alla fall förhindrat att hundratals barn i Sverige fått sin utbildning i den här miljön.

Det var en allvarlig bild av säkerhetshoten mot Sverige som målades upp när Säkerhetspolisen under torsdagen släppte sin årsbok för 2020.

Enligt Säpo har hoten mot Sverige och demokratin både ökat och blivit mer komplexa under det senaste året, inte minst på grund av en ökad digitalisering av samhället.

Hoten utgörs både från främmande makter, där länder som Ryssland och Kina på olika sätt försöker att destabilisera det svenska samhället och försöker bidra till en ökad polarisering.

– Hotet från främmande makt kan ha fler syften samtidigt och vara både direkt och indirekt. Målet kan vara både regimstabilitet och att stärka det egna landets status som stormakt. Att inte alla aktiviteter är avsedda att direkt skada Sverige, men gör det indirekt, bidrar till att göra hotet mer komplext, säger Klas Friberg.

Regimkritiker förföljs

Enligt Säpo står Sverige dagligen och hela tiden för olika typer av hot. Hoten består i allt från cyberattacker mot svenska företag och myndigheter, påverkan på politiker på alla nivåer, till att regimkritiska personer som sökt sin fristad i landet förföljs och kartläggs och till och med kan bli utsatta för mordförsök. När det gäller förföljelse mot regimkritiker namnges utöver Kina och Ryssland även Iran som en stat som verkar i Sverige.

När det gäller risken för attentat i Sverige så bedömer Säkerhetspolisen att det fortsatt finns ett förhöjt hot. Hotbilden bedöms främst komma från personer kopplade till den våldsbejakande islamistiska- och den våldsbejakande högerextremistiska miljön.

Klas Friberg lyfte bland annat att Sverige har vad han beskriver som ett ”ackumulerat säkerhetshot” då enbart en tredjedel av de omkring 200 personer som bedömts utgöra ett säkerhetshot mot Sverige har kunnat utvisas från landet under de senaste åren.

Friberg: ”Har lyckats stänga ett antal skolor”

Samtidigt menar säkerhetspolisen att det finns positiva saker att lyfta när det gäller arbetet mot hoten från de våldsbejakande extremistiska miljöerna. Enligt Friberg måste samhället fortsatt arbeta med stoppa att ”miljontals kronor” betalas ut till personer och organisationer som verkar i miljöerna.

– Det har gjorts framsteg inom ett antal områden. Vi har idag ett betydligt bättre samarbete än vad vi hade igår när det gäller att ta hand om återvändare. Vi ser att vi tillsammans med andra myndigheter har lyckats stänga ett antal skolor som har predikat och funnits i en miljö i den våldsbejakande extremismen och därmed så har vi i alla fall förhindrat att hundratals barn i Sverige har fått sin utbildning i den här miljön, säger Friberg.

Den pågående pandemin bedöms ha ökat säkerhetshoten mot Sverige, både från främmande makt och våldsbejakande extremism. Enligt Säpo kan desinformation och missnöje kopplat till Sveriges hantering av pandemin förena personer från olika extrema miljöer och därmed öka möjligheten till nyrekrytering.

Säpo ser också hur personer som kanske inte själva är beredda att utföra attentat underblåser andra personer att göra det genom att i sociala medier glorifiera terrorism och att ett förhöjt tonläge riskerar att bidra till en normalisering av extremism.

”Samtliga våldsbejakande extremistmiljöer använder pandemin i sin propaganda och knyter den till ideologiska argument”, konstaterar Säpo i ett pressmeddelande som skickades ut i samband med att årsboken för 2020 presenterades.

Att många arbetar hemma under pandemin har enligt myndigheten också skapat nya sårbarheter, inte minst när det gäller it-säkerheten.

Friberg: ”Det måste få kosta pengar”

I årsboken konstaterar Säkerhetspolisen att Sverige är ett attraktivt mål för främmande makt och myndigheten bedömer att underrättelsehotet fortsatt kommer att öka under de kommande åren.

Bland områden som främmande makt riktar in sig på genom bland annat cyberattacker och spionage lyfter myndigheten bland annat områden som kommersiella mål, militära mål, teknik, forskning och utveckling.

För att Sverige ska kunna hantera hoten som finns mot landet menar Klas Friberg att det behövs en större medvetenhet och samarbete mellan olika myndigheter.

– Jag ser också att det hänt en del positiva saker när det gäller att förhindra säkerhetshotet från främmande makt. En del är arbetet med den nationella säkerhetsstrategin. Jag ser också att den finns en ökad förståelse hos både myndigheter och näringsliv – att de måste bli bättre på sitt säkerhetsskyddsarbete. Det som kanske fattas i den delen är att de inte riktigt har förstått att det också måste få kosta pengar, säger Friberg.

Hoten från främmande makt enligt Säpo:

Ryssland:

Ryssland har avsikt och förmåga att försvaga Sveriges handlingskraft och säkerhet. Detta tar sig uttryck i kontinuerlig rysk säkerhetshotande verksamhet mot det svenska samhället. Ryssland använder kontinuerligt en rad lagliga och olagliga metoder under tröskeln för en väpnad konflikt. Det handlar om att få Sveriges och andra länders politiska, och ekonomiska samarbeten samt försvarssamarbeten att försvagas. Samtidigt kan, enligt försvarsberedningen, ryskt militärt agerande mot Sverige inte uteslutas.

Enligt Säpo är var tredje risk diplomat i själva verket en underrättelseofficerare som jobbar under diplomatisk täckmantel. Ryssland bedriver även industrispionage mot svensk industri och svensk forskning och utveckling. Genom bland annat cyberspionage inhämtar Ryssland uppgifter om till exempel svensk infrastruktur, teknik och information för att använda sig av direkt eller vid ett senare tillfälle.

Ryssland bedriver också underrättelseverksamhet mot personer i Sverige med rysk bakgrund.

Kina:

Kina har både avsikt och förmåga att försvaga och begränsa Sveriges handlingskraft, i de fall svenskt agerande uppfattas som ett hot mot kinesiska intressen. Kina söker aktivt information om teknologi och kunskap som finns och utvecklas i Sverige. Det kan till exempel handla om industrispionage och strategiska uppköp av svenska energi- och teknikföretag för att uppnå Kinas femårsplaner.

Det finns även ett kinesiskt intresse mot andra svenska sektorer, utöver industrispionage och strategiska uppköp.

Det kan också handla om flyktingspionage mot dissidenter och personer i den tibetanska och uiguriska miljön i Sverige, som ett led i att försvara Kinas uppfattade hot mot den territoriella integriteten eller skydda den kommunistiska partiorganisationen. Likt ryska underrättelseofficerare agerar även kinesiska underrättelseofficerare under diplomatisk täckmantel i Sverige. Även journalistisk täckmantel används av kinesisk underrättelsetjänst.

Iran:

Iran bedriver främst flykting- och industrispionage mot Sverige. Den iranska statens flyktingspionage i Sverige är riktat mot minoritetsgrupper som den iranska regimen uppfattar som ett hot. Den iranska regimen använder sina underrättelsetjänster för att bedriva säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Det handlar till exempel om att kartlägga regimkritiker och mål i Sverige kopplade till oppositionella grupper som av Iran bedöms vara eller kunna vara regimdestabiliserande.

Iran bedriver också industrispionage som främst riktas mot svensk högteknologisk industri och svenska produkter som kan användas i kärnvapenprogram. Iran lägger stora resurser på detta och en del av resurserna används i Sverige.

Källa: Säkerhetspolisens årsbok 2020

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.