Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De senaste fyra åren har den svenska demensvården försämrats, konstaterar Socialstyrelsen i rapport. Arkivbild.

Sämre demensvård på flera punkter

Demensvården har försämrats på flera punkter de senaste åren. Bland annat har andelen kommuner med multiprofessionella arbetslag för de demenssjuka minskat. Dessutom har förskrivningen av antipsykosmedel har ökat.

Det är Socialstyrelsen som i en ny rapport konstaterar att det fortsatt finns stora brister i demensvården, och att flera försämringar skett under de senaste fyra åren. De team som enligt de nationella riktlinjerna bör arbeta för de dementa finns i dag i 45 procent av landets kommuner, jämfört med 56 procent 2014.

- En förklaring kan vara att staten tidigare gjorde en satsning där pengarna bland annat kunde användas till att bygga upp demensteam. När pengarna tog slut varnades det för att det kunde bli svårt att upprätthålla teamen, säger Vera Gustafsson, utredare vid Socialstyrelsen.

För vanligt

En annan försämring gäller medicinering. Andelen dementa på äldreboenden som behandlas med antipsykosmedel har nämligen ökat från 11 till 13 procent. Medicinen ges för att dämpa oro, aggressivitet och vanföreställningar.

- I de nationella riktlinjerna sägs att man kan minska symptomen på andra sätt – genom att ha god kunskap om den demenssjukes livshistoria och anpassa rutinerna efter den. En liten grupp kommer ändå att behöva antipsykosmedel, men inte så många som i dag, säger Vera Gustafsson.

Utvärderingen visar också att förskrivningen av antipsykosmedel varierar stort mellan landstingen, och att den är vanligare bland dementa födda utomlands.

- Det kan bero på att den demenssjuka har haft traumatiska upplevelser i sitt födelseland, eller att det blir kommunikationssvårigheter när den demenssjuka faller tillbaka till sitt modersmål.

Saknar handledning

Ytterligare en svaghet är att demenssjuka som bor kvar hemma är hänvisade till hemtjänstpersonal som ofta inte fått någon handledning.

- Ofta jobbar ju personalen ensam i den demenssjukes hem, och därför är det jätteviktigt att den får handledning och tid för avstämning i grupp, säger Vera Gustafsson.

Däremot genomgår fler med demens en fullständig utredning för att på så vis få rätt till behandling, något myndigheten ser som positivt.