Svenskarna blir allt friskare. Åtminstone om man studerar det så kallade ohälsotalet, det vill säga antalet dagar som ersätts av Försäkringskassan via sjukförsäkringen, antingen i samband med sjukskrivning eller sjukersättning.
Men skillnaderna mellan olika delar av landet är fortfarande stora. Förra året var detta tal som högst i Ljusnarsbergs kommun i Västmanland. Där fick varje invånare pengar för i snitt 45,3 dagar från sjukförsäkringen. I Danderyds kommun, däremot, var detta tal nästan fyra gånger lägre. Där ersattes i genomsnitt bara 12,2 dagar per invånare.
Men vad beror dessa skillnader på? Varför är invånarna i en kommun väsentligt mycket sjukare än i en annan? Intuitivt kan man tycka att ohälsan borde vara rättvist och jämnt fördelad över landet, men icke.
- För det första är detta tal inget direkt mått på själva ohälsan, utan hur många dagar som ersätts av sjukförsäkringen. Det måste man ha klart för sig, även om det givetvis finns en stor korrelation med hälsan i kommunerna, säger Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan.
Ålder och utbildning
Med detta sagt går det ändå att identifiera ett antal olika saker som kan förklara dessa skillnader. En anledning är befolkningens ålderssammansättning, där en äldre befolkning undantagslöst är sjukare än en yngre.
- På kommunnivå kan det få stor betydelse, exempelvis om det finns en ort med ett universitet som lockar till sig yngre, eller en glesbygdskommun med många äldre, säger Peje Bengtsson.
En annan förklaring är socioekonomiska faktorer, där grupper med en starkare socioekonomi, som är mer välutbildade och tjänar bättre, tenderar att vara friskare än grupper med lägre socioekonomi. Arbetsmarknadens sammansättning spelar också roll. Ju fler olika typer av arbeten det finns, som i Stockholm, desto lägre sjuklighet.
- I dessa kommuner är det enklare även för de med vissa funktionshinder eller sjukdomar att hitta ett arbete, säger Peje Bengtsson.
Kulturskillnad
Att studera ohälsotalet för enstaka år är vanskligt. För att få en bild av utvecklingen bör man i stället jämföra olika tidserier med varandra.
Om man jämför åren 2001–2005 med åren 2013–2017, så ser man att ohälsotalet mellan dessa år sjunkit i Sveriges samtliga 290 kommuner. Även i Danderyds kommun har det gått ner kraftigt – från 21,6 till 12,4 dagar.
- Det är egentligen det som är det mest intressanta, dessa tydliga mönster. Att trenden är densamma. Om ohälsotalet minskar kraftigt i Haparanda, så går det även ner i Danderyd, säger Peje Bengtsson.
Som allra mest har det sjunkit i Bjurholms kommun där antalet dagar per invånare och år som ersätts med sjukförsäkringen minskat med 35 stycken. Faktum är att de 15 kommuner där ohälsotalet sjunkit som allra mest är alla belägna i Norr- eller Västerbotten.
En förklaring till detta, säger Peje Bengtsson, är den "kultur" som har funnits och delvis finns i vissa delar av landet, framför allt i norra Sverige, där viljan att sjukskriva eller förtidspensionera människor har varit större.
- Dessa skillnader var mycket mer framträdande för tio, femton år sedan. Men i dag har många av de som blev förtidspensionerade då nått pensionsåldern och då upphör sjukersättningen (förtidspensionen) att gälla, säger Peje Bengtsson.
TT
Fakta: Sjuk- och ohälsotal
Om en person har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom kan denna vara berättigad till sjukpenning. För anställda betalas ersättningen ut från dag 15 i sjukfallet, de 14 dagarna består av en karensdag samt en sjuklöneperiod som betalas ut av arbetsgivaren.
Det så kallade sjukpenningtalet anger antalet dagar per person om alla sjuk- och rehabiliteringsdagar under ett år slås ut på alla försäkrade individer.
Ohälsotalet anger antalet dagar per person om alla ersatta dagar från alla förmåner i sjukförsäkringen (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning) under ett år slås ut på alla försäkrade individer.
Källa: Försäkringskassan