Socialdemokraterna:
Så länge Socialdemokraterna var bundna till januariavtalet med Liberalerna och Centern låg frågan om vinster i välfärden på is. Det var de forna allianspartiernas uttryckliga krav.
Men inför Socialdemokraternas partikongress och valrörelse vill partistyrelsen åter lyfta förbud mot vinstuttag i skolan till en profilfråga.
– Tiden är verkligen mogen för att den här diskussionen tar fart. Det finns en kritisk diskussion långt in i de borgerliga leden, sade utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff den 21 september.
Socialdemokraterna vill också slopa kötiden till friskolor.
Miljöpartiet
Miljöpartiet har välkomnat Socialdemokraternas förslag om vinstförbud.
– Vi vill att eventuella vinster ska stanna i skolan, kommenterade finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) S-beskedet.
I en debattartikel i Aftonbladet i våras varnade MP-politiker på riksplanet och lokalt för att stora skolkoncerner hotar små, idéburna friskolor. "Det kräver att vi gör upp med vinstjakten från anonyma aktieägare långt borta från skolans vardag", skrev bland andra MP.s skolpolitiska talesperson Annika Hirvonen i artikeln.
Miljöpartiet är också för att slopa kötiden till friskolor.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet är uttalat för vinstbegränsningar i skolsektorn.
– Ett världsunikt marknadsexperiment som vi måste lägga ned nu, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar i SVT:s partiledardebatt i söndags.
I likhet med S och MP är Vänsterpartiet också för slopad kötid som urvalsmetod till populära skolor.
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna ser inte vinstuttag ur skolor som ett problem för det svenska skolsystemet.
– Problemet är inte vem som driver skolan. Det stora problemet är att människor är otrygga i skolan därför att det inte går att hålla ordning, det finns ingen studiedisciplin. De skolor som är mest populära i Sverige i dag är ju friskolor som fokuserar på studiero och disciplin, sade SD-ledaren Jimmie Åkesson i partiledardebatten i söndags.
Sverigedemokraterna kan tänka sig en begränsad kötid till friskolor.
Moderaterna
Moderaterna talar inte heller i termer av vinstbegränsningar för friskolor.
– Vill man ha företag som driver skolor, små som stora, måste det finnas en chans att göra överskott. Överskott är mycket bättre än underskott, sade M-ledaren Ulf Kristersson i söndagens partiledardebatt.
Men möjlig vinst måste vara kombinerad med höga kvalitetskrav, pläderade Moderata ungdomsförbundets dåvarande ordförande Benjamin Dousa i början av 2020, och beklagade att borgerliga politiker avfärdar kritik mot skolmarknaden som ett dolt försök att avskaffa möjligheten att välja skola.
Moderaterna är för en begränsad kötid till friskolor – "kanske tre år", enligt Ulf Kristersson i partiledardebatten.
Kristdemokraterna
Inte heller Kristdemokraterna ser skäl att begränsa eller stoppa vinstuttag för friskolebolag. "Att förbjuda vinstdrivande företag skulle innebära att utbudet av alternativ minskade, vilket vore en inskränkning i medborgarens valmöjligheter", skriver partiet om vinster i välfärden.
Kristdemokraterna säger nej till att avskaffa kötid till friskolor helt, men är för en begränsning.
– Vi vill se en senarelagd tidpunkt för skolvalet till fyra år före skolstart, säger Christian Carlsson, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, till Skolvärlden.
Centern
När Centern höll stämma i slutet av september debatterades friskolor både livligt och länge. Röster höjdes för såväl vinstbegränsning och slopat kösystem, men det blev inte någon kursändring för partiet.
Stämman ställde sig bakom partiledningens linje att behålla kösystemet till friskolor, dock med en kögräns på tre år och endast till hälften av platserna. Någon vinstbegränsning blev det inte – stämman sade nej till motionerna om detta.
– Det kan aldrig vara Centerpartiets uppgift att hjälpa Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att stoppa och försämra för friskolorna i det här landet, sade partiets gruppledare i riksdagen, Anders W Jonsson, under debatten.
Liberalerna
Liberalernas ledning har inte heller vinstbegränsningar på agendan. Däremot har nödvändiga justeringar av friskolesystemet aviserats. Inför partiets landsmöte i november föreslår partistyrelsen bland annat att ägarprövningen förstärks. "Bara långsiktiga ägare som kan visa på goda förutsättningar att bedriva en högkvalitativ utbildning ska godtas. Utländskt ägarkapital bör vara föremål för särskild granskning, bland annat av säkerhetspolitiska skäl" skrev partiledaren Nyamko Sabuni och Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson, i DN Debatt på söndagen.
Liberalerna vill se en begränsad möjlighet att köa till friskolor. Enligt partiprogrammet ska föräldrarna kunna ställa sitt barn i kö tidigast ett år före skolstart, i partiledardebatten talade Nyamko Sabuni om "två–tre år".
Bakgrund: Detta har föreslagits
Regeringens utredare Björn Åstrand lade i april 2020 fram förslag för en mer likvärdig skola. Förslagen var bland annat:
Alla skolansvariga ska sträva efter en allsidig social elevsammansättning.
Ett gemensamt skolvalssystem där alla skolor, oavsett ägare, ingår.
Alla elever/föräldrar ska göra ett aktivt val.
Kötid som urval ska inte längre vara möjligt. Skolan ska däremot kunna kvotera eller lotta platser.
Avdrag på friskolornas skolpeng motsvarande kommunens merkostnad för att i alla lägen kunna ta emot nya elever.
Förslagen har varit ute på remiss och fått både ris och ros.
Regeringen har varit medveten om att många av Åstrands förslag saknar majoritetsstöd i riksdagen. Så sent som i maj i år vågade utbildningsminister Anna Ekström (S) inte säga om det skulle bli några förslag alls från regeringen.
Men i samband med budgetpropositionen nu i höst aviserade regeringen ett nytt, gemensamt skolvalssystem. Regeringen förbereder en lagrådsremiss baserad på Björn Åstrands utredning och ser framför sig en proposition under våren 2022.