Den våldsbejakande högerextrema ideologin har varit begränsad till en liten och organiserad vit makt-miljö, men det håller på att förändras enligt Säkerhetspolisen (Säpo).
– Vi har en strömning där vi ser att idéer och propaganda runt omkring den högerextrema våldsbejakande ideologin ökar. Vi befarar att fler individer tar till sig dem och det kan då vara personer som i dag inte är organiserade i den våldsbejakande vit makt-miljön, säger Säpochefen Klas Friberg till TT.
TT: Så risken att personer med högerextrem koppling ska begå attentat har ökat?
– Ja, vi vill uppmärksamma att risken är större nu. Vi har tyvärr sett ett antal dåd ute i världen, jag syftar i första hand på de tragiska och avskyvärda brotten som har skett i Christchurch, El Paso och även det grova brott som skett i Norge, som vi i dag inte vet så mycket om men som vi befarar hade kunnat bli mycket värre än det blev.
– Här ser vi exempel på personer som inte ingår i någon vit makt-miljö men som har tagit till sig den här typen av radikalnationalistiska idéer, säger Friberg.
Radikaliseras på nätet
Personer "i utkanten" av miljön kan radikaliseras på nätet, enligt Säpo.
På längre sikt ser Säpo ett hot mot demokratin när brott begås mot politiker, minoritetsgrupper och andra samhällsföreträdare.
Våldsam högerextremism riskerar att gå från "något extremt till något normalt", och det gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering, anser Friberg.
Han anser att utvecklingen måste bemötas i tid av hela samhället.
Likheter med IS-terrorister
När GP frågar Säpo om Göteborg sticker ut på något sätt i sammanhanget, svarar de att de inte har släppt något information av det slaget.
Finns det likheter med ensamagerande IS-terrorister som radikaliserats utan att egentligen ha haft samröre med IS?
– Ja, det finns likheter mellan miljöerna, och likheter i att det finns uppmaningar att göra vad man kan. Vi pekar på det här att det extrema riskerar att bli normalt. De känner att de får belägg för sina extrema åsikter och hos flera, säger Sofia Hellqvist vid Säpo.
Några av de större dåd som högerextrema gärningsmän har begått sedan 1990:
Sverige, 1991–1992: Lasermannen John Ausonius skjuter elva personer i Stockholm och Uppsala. Ausonius döms mot sitt nekande till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök och åtta rån.
USA, 1995: Timothy McVeigh spränger en federal byggnad i Oklahoma i luften och tar livet av 168 människor, varav 19 barn. Han döms till döden och avrättades 2001.
Sverige, 2003–2010: Serieskytten Peter Mangs skjuter ihjäl och skadar flera personer med invandrarbakgrund i Malmö. Han döms för två mord och åtta mordförsök.
Norge, 2011: Anders Behring Breivik detonerar en sprängladdning i Oslo och genomför därefter massakern på Utöya. Han döms för att ha mördat 77 människor och har också fällts för terrorbrott.
USA, 2017: James Fields kör in i en folkmassa av demonstranter som samlats för att protestera mot högerextremister i Charlottesville. Han dödar en person och skadar 19. James Fields döms till livstids fängelse.
Kanada, 2017: Sex människor skjuts ihjäl vid en attack i en moské i kanadensiska Québec. 29-årige Alexandre Bissonnette döms till livstids fängelse.
USA, 2018: Robert Bowers skjuter elva personer till döds i en synagoga i Pittsburgh. Enligt vittnesmål skrek han ”alla judar måste dö” samtidigt som han öppnade eld.
Nya Zeeland, 2019: Brenton Tarrant sköt ihjäl 51 personer utanför två moskéer i Christchurch.
USA, 2019: Skytten Patrick Crusius riktade in sig på latinamerikaner när han öppnade eld i en Walmartbutik den 3 augusti och dödade 22 personer.
Norge, 2019: 21-årige Philip Manshaus attackerar en moské i norska Bærum utanför Oslo. Han misstänks även ha dödat sin styvsyster. Har hyllat personerna bakom flera hatmotiverade skjutningar, bland annat den i El Paso.
Källa: 22 juli-kommissionen, TT:s nyhetsarkiv
