”Politiken bör varken avgöra hur många människor man får leva tillsammans med, gifta sig med eller vem som ska ärva ens tillgångar.”
Så lyder den kanske mest kontroversiella meningen i Centerns förslag till nytt idéprogram, som inte bara fått partimedlemmar att i protest lämna partiet utan också lett till att en falangstrid utspelats inför öppen ridå.
I dagens GP/Sifo och där mätperioden 7-17 januari sammanfaller med den offentliga uppståndelsen kring idéprogrammet har Centerpartiets stöd minskat från förra månadens 4,5 till 3,2 procent.
Förändringen är statistiskt säkerställd och ger C en ny lägstanivå i en Sifomätning.
–Det är det lägsta någonsin, bekräftar Toivo Sjörén, opinionsansvarig på Sifo, samtidigt som han knappar sig bakåt i statistiken till 1967 då Sifo började med sin väljarbarometer.
Då hade C 15 procent, gick upp till som mest till 29 procent på 1970-talet och har tidigare som lägst haft 3,7 procent, i januari 2000.
Enligt Toivo Sjörén har Centerpartiet nu en svag ställning i alla grupper utom i 65 plus-gruppen, där stödet är 5,6 procent.
Det parti som tar väljare från Centern är Kristdemokraterna, speciellt väljare på landsbygden och i mindre tätorter. Kristdemokratern, som varje månad sedan maj legat under 4 procent, har i nuläget 4,5 procent.
Sverigedemokraterna fortsätter att, med 9,1 procent, vara tredje största parti – med minsta möjliga marginal till Miljöpartiet som har 9 procent.
Utöver det starka stöd som Sverigedemokraterna sedan tidigare haft i Skåne och Blekinge har partiet vuxit i Västsverige, där stödet nu är 14,6 procent. Till Västsverige räknas i detta fall inte Göteborg med kranskommuner, där SD-stödet är 7,7 procent.
I väljarbarometern i övrigt fortsätter Socialdemokraterna att ligga runt 32-33 procent och Moderaterna kring 28-29 procent.
I ställningen mellan blocken är de rödgröna fortsatt störst med 47,2 procent och de fyra allianspartierna har 43,2 procent. Det innebär att skillnaden den senaste månaden har krympt från 6 procentenheter till 4.
De begränsade förändringar som sker från månad till månad avspeglar att vi är inne i en mellanvalsperiod.
Politikeråret 2013, som i veckan inleddes med en partiledardebatt i riksdagen, innehåller flera partistämmor/kongresser. På dessa är det tänkt att partierna ska kunna justera sina förslag inför nästa valår, samtidigt som de partiaktiva får möjlighet till kraftsamling och uppladdning.
Ett första val hålls redan i år, i form av kyrkovalet. 2014 är ett dubbelvalår, först med val till Europaparlamentet i juni, innan det blir riksdagsval i september.
FOTNOT: ”Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?” lyder frågan i GP/Sifos väljarbarometer.