Inom rättsväsendet är det kriminalvården och domstolarna som har störst behov av mer pengar i budgeten för nästa är, enligt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Inom rättsväsendet är det kriminalvården och domstolarna som har störst behov av mer pengar i budgeten för nästa är, enligt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild. Bild: Naina Hel n Jåma/TT

Rättsväsendet begär miljardbelopp

Rättsväsendets arbetsbörda blir allt mer pressande. Bara domstolarna har begärt 1,5 miljarder kronor mer i anslag för 2020.

ANNONS

– Det här är en av de mest prioriterade frågorna i budgetförhandlingarna, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Domstolsverket bedömde i sitt budgetunderlag till regeringen i slutet av februari att brottmålen kommer att öka med drygt 15 procent från 2018 till 2022.

Grov organiserad brottslighet, ekobrott, gängbrott och skjutningar är företeelser som utvecklas åt fel håll, står det i budgetunderlaget.

Om inte resurser tillförs så varnar domstolarna för allvarliga följder. De skulle leda till att allt fler domstolsprövningar inte kan ske inom rimlig tid. Det skulle drabba alla typer av mål, inte bara brottsmål.

Fler hamnar i fängelse

– Vi är väl medvetna om det, att balanserna riskerar att öka, säger justitieministern.

ANNONS

En orsak till rättsväsendets växande arbetsbörda är att polisen nu får mer resurser. En annan är lagskärpningar som leder till att fler häktas, döms och hamnar i fängelse.

– Om man ska rimliga handläggningstider i domstolarna så måste man ha en balans i hela det som ibland kallas rättskedjan. Om polis och åklagare får mer resurser, som leder till fler åtal, så behöver också vi ha mer resurser, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör på Domstolsverket.

Domstolsverket har begärt runt 1,5 miljarder kronor mer i ökade anslag av regeringen. I den summan finns 550 miljoner mer till själva verksamheten samt 844 miljoner kronor för ersättning till rättsliga biträden, som advokater och målsägandebiträden.

Verket har under året också bett om 110 miljoner i extra förvaltningsanslag för 2019.

Pressat läge

Även hos Kriminalvården är läget pressat, med närmast fulla häkten och fängelser. Myndigheten har begärt 170 miljoner kronor mer 2020 och ytterligare påslag åren därefter för fler häktes- och fängelseplatser.

– Domstolarna och kriminalvården har de mest akuta behoven, säger Morgan Johansson.

Åklagarmyndigheten begär också mer pengar. Den bedömer att inflödet av antalet brottsmisstankar ökar med 13 procent från 2019 till 2022.

Fler åklagare behövs

Av de 76 miljoner kronor mer som begärs för 2020 ska över hälften användas för att kunna bibehålla dagens nivå på verksamheten och resten till att nå målet om hundra fler åklagare till 2022.

ANNONS

Polisens anslagshöjningar för 2020 och 2021 är redan klara. Men Polisen begär ytterligare 100 miljoner kronor 2020 för att åtgärda brister i gränskontrollen.

Tullverket vill ha 78 miljoner kronor mer 2020 och sammanlagt nästan 500 miljoner mer i anslagsnivå till 2022. För de pengarna vill man anställa 270 fler tullare och brottsutredare.

L ställer krav

De pågående budgetförhandlingarna förs mellan regeringen och samarbetspartierna Centern (C) och Liberalerna (L).

Mer pengar till rättsväsendet är ett viktigt krav för L.

– Gängkriminaliteten är en oerhört stor fråga just nu, säger L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson.

Det sammanlagda behovet av tillskott ligger i miljardklassen, enligt honom.

Persson anser också att satsningar behöver vara mer långsiktiga.

– Det har funnits en ryckighet. Därför är det viktigt att vi gör insatser också för 2021 och 2022, säger han.

TT: Borde inte satsningar mot brott komma före slopad värnskatt?

– De frågorna står inte emot varandra. Det finns ett reformutrymme i den svenska ekonomin, säger han.

– Då måste vi ha möjlighet att prioritera långsiktiga reformer för företagens konkurrenskraft. Värnskatten är en del i det.

Peter Wallberg/TT

Lars Larsson/TT

Fakta: Kriminalvårdens behov

Antalet platser på fängelser och häkten behöver öka till 9 500 till år 2029.

Det innebär en ökning med cirka 1 800 fängelseplatser och nästan 1 000 häktesplatser

Antalet anställda bedöms behöva öka med 3 000 personer till cirka 15 000.

Antalet fängelsedömda bedöms öka från 4 052 i medelantal 2018 till 4 570 år 2022.

Kriminalvården begär 170 miljoner kronor i tillskott 2020 för fler fängelse- och häktesplatser, samt för utökad transportkapacitet.

Begärt tillskott 2021 och 2022 är 340 miljoner respektive 560 miljoner

Källa: Kriminalvårdens budgetunderlag för 2020

ANNONS