"Det finns inget prov som objektivt kan visa att personen i fråga lider av psykiska besvär", säger Tina Malmberg, projektledare på Riksrevisionen. Arkivbild.
"Det finns inget prov som objektivt kan visa att personen i fråga lider av psykiska besvär", säger Tina Malmberg, projektledare på Riksrevisionen. Arkivbild.

Risk att nekas ersättning vid psykisk ohälsa

Personer med psykiska besvär riskerar att nekas sjukersättning på felaktiga grunder. Det hävdar Riksrevisionen i en ny rapport som beskriver hur läkare har stora svårigheter att skriva läkarintyg som lever upp till Försäkringskassans krav.

ANNONS
|

Myndigheten har granskat processen när läkare ska bedöma arbetsförmågan hos personer med psykiska besvär och resultatet visar att det råder osäkerhet på flera områden.

Läkare väntas lämna information om patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning – men vad som menas med detta är inte tillräckligt tydligt, säger Tina Malmberg, projektledare på Riksrevisionen.

- Försäkringskassan letar efter så kallade objektiva undersökningsfynd – men det finns inget prov som objektivt kan visa att personen i fråga lider av psykiska besvär. Och hur patienten klarar vissa arbetsuppgifter är även det svårt att bedöma, säger hon.

ANNONS

Saknas samsyn

Psykiatriska diagnoser utgör 46 procent av alla sjukskrivningar och är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige. Ändå brister primärvårdens kunskap inom försäkringsmedicin och psykiatri, hävdar Riksrevisionen som noterar att Försäkringskassan ofta begär kompletteringar av olika slag.

- Det saknas samsyn mellan primärvården och Försäkringskassan kring vad man kan förvänta sig för typ av underlag. Frågan är om kraven som ställs från Försäkringskassan är tillräckligt anpassade för psykiatriska diagnoser, säger Tina Malmberg.

Riksrevisionen varnar för att bristerna riskerar att leda till godtyckliga bedömningar och rättsosäkerhet varför myndigheten nu uppmanar nu regeringen att göra en översyn av regelverket.

Handläggare bedömer olika

Risken finns att enskilda personer som egentligen har rätt till sjukpenning inte får det, säger Tina Malmberg.

- Läkare upplever att det skiljer sig åt beroende vilken handläggare på Försäkringskassan man har att göra med. Det är oroande eftersom det är så väldigt många människor som berörs, säger hon.

ANNONS
TT

Fakta: Så fungerar sjukskrivningsprocessen

Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste sjuskrivningsorsaken i Sverige. Av alla pågående sjukskrivningar utgör psykiatriska diagnoser cirka 46 procent.

Sjukskrivningsprocessen omfattar flera aktörer med olika uppdrag, roller och ansvar. För att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut om sjukpenning krävs i normalfallet ett läkarintyg som talar om på vilket sätt patienten är sjuk och hur det påverkar möjligheterna att arbeta. I läkarintyget ska läkaren ange vilken eller vilka diagnoser som orsakar funktionsnedsättningen och vilka observationer som läkaren har gjort vid undersökningen. Läkarintyget ska också beskriva på vilket sätt funktionen är nedsatt och hur funktionsnedsättningen orsakar aktivitetsbegränsning och vilka aktiviteter den försäkrade inte kan utföra.

Läkaren behöver inte kontrollera om villkoren för rätt till sjukpenning är uppfyllda, rätten till sjukpenning utreds av Försäkringskassan utifrån den så kallade rehabiliteringskedjan.

Källa: Riksrevisionen

ANNONS