Rikspolischefen: Vi har en nollvision

Rikspolischef Anders Thornberg berättar att polisen för två år sedan bestämde att satsa stort på arbetet med män som utövar våld mot kvinnor. 350 miljoner avsattes för att bland annat utse särskilda utredare med specialkunskap på området, och att utbilda och ta fram metoder för att både utreda bättre och snabbare.

– Vi har en nollvision, säger Anders Thornberg.

Poliserna som jobbar med mäns våld mot kvinnor ska få både stöd, uppskattning och status, förklarar han, men kan inte utlova högre löner till just de poliserna.

TT: Ska det bli "fint" att arbeta med de här brotten?

– De som arbetar med detta ska känna arbetsglädje och att ledningen står bakom dem. Det handlar inte bara om lön, säger han.

Han upprepar gång på gång att polisen sedan två år flyttat fram positionerna, och att polisen prioriterar mäns våld mot kvinnor lika högt som insatserna mot gängbrottslighet.

– Det här får inte förekomma.

Inte som gängbrottslighet

Men det handlar också om samhällets syn i stort, förklarar han. Mäns våld mot kvinnor väcker inte samma intresse som gängkriminaliteten.

– När vi kallar till presskonferens om det här så är det ganska tomt. Men då vi har presskonferens om gängbrottslighet så är det fullt hus, säger han, och förklarar att det är bra att detta aktualiseras nu.

Han understryker att det inte bara är polisens arbete som krävs för att stoppa våldet och dödandet. Det handlar också om förebyggande arbete, socialtjänsten, åklagare, rättsväsende och kriminalvård, säger han.

– Hela samhället måste möta konsekvenserna. Det viktigaste är att ge kvinnorna skydd.

TT: Men fungerar samarbetet, när så många ska ta ansvar?

– Vi måste samverka, och vi måste förbättra vår del av samverkan. Alla är ansvariga för olika delar i kedjan.

– Det är samma som med gängbrottsligheten. Hela samhällets resurser krävs.

Från olika håll har åtgärder krävts för att stoppa våldet mot kvinnor.

Fotboja och kontaktförbud

Nina Rung, kriminolog med inriktning på mäns våld mot kvinnor, har till exempel pekat på brister i hur kontaktförbuden fungerar.

– Det måste bli konsekvenser för den som överträder kontaktförbud. Och fotboja behöver användas mer, säger Nina Rung.

Anders Thornberg förklarar att polisen ska prioritera kontaktförbud som överträds.

– Det ligger i våra rutiner. Liv och död går först, men det är jätteviktigt, säger Anders Thornberg.

Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer (Roks) anser också att effekten av kontaktförbuden behöver förbättras, och att fotboja ska användas mer.

– Tekniken måste användas mer. Kommunarrest för männen kan införas, och den som är dömd och utövar våld igen ska få fängelse direkt, säger Jenny Westerstrand, och förklarar att det finns en acceptans i samhället för männens våld.

Enligt Anders Thornberg för polisen diskussioner med regeringen om både bättre verktyg och regeländringar. Precis som med gängbrottsligheten kan regeländringar göra att det blir lättare att vidta utredningsåtgärder.

– Vi försöker också prioritera forensiska undersökningar för de här brotten.

Både Nina Rung och Jenny Westerstrand efterlyser skarpare program och mer fokus från polisen sida när det gäller män som slår och dödar kvinnor.

Men det är ännu inte aktuellt med något nationellt program mot männens våld liknande Operation Rimfrost mot gängbrottsligheten, förklarar Anders Thornberg.

– Nu har vi fört ut de här resurserna till lokal och regional nivå, och vi har beslutat att fortsätta att tillsätta resurser.

Frågan är när polisens satsning kan ge resultat.

– Det går inte att säga. Men jag hoppas att hela samhället, och politikerna, tar tag i det här, säger Anders Thornberg.

Johanna Cederblad/TT