Spridningen yttrar sig som återkommande utbrott varje år. Under 2017 anmäldes 244 nya fall, en ökning från 165 fall föregående år.
Enterokocker är en vanlig typ av tarmbakterier som förekommer hos de flesta människor utan att orsaka några problem. Men hos känsliga personer kan de orsaka allvarliga infektioner.
- De går att bekämpa med andra antibiotika, men det finns inte så många val. Vankomycin är det som fungerar bäst. Därför är det allvarligt med de återkommande utbrotten av VRE. De sprider sig lätt på sjukhus. Det tyder på att sjukhusen behöver arbeta mer förebyggande, säger Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Allvarliga infektioner
Fast det finns också positiva siffror i statistiken. Exempelvis har antalet fall av infektioner orsakade av bakterien Clostridium difficile minskat. Ifjol noterades 6466 nya fall, något färre än 2016.
- Vi har sett en minskning över längre tid, vilket är mycket glädjande. Clostridium kan orsaka väldigt allvarliga infektioner som ger häftiga diarréer och ibland tarmsår, säger Aspevall.
Minskad antibiotikaförsäljning
Han tar också upp minskningen av antibiotikaförsäljningen inom öppenvården, det vill säga all antibiotika försåld på recept. Försäljningen gick ner 2,8 procent under 2017, från 318 till 309 recept per tusen invånare och år. Största minskningen, minus 7,2 procent, var bland barn i åldrarna 0-6 år.
- Man har blivit mer restriktiv inom vården, och kunskapen om antibiotika hos allmänheten har ökat, säger Aspevall.
Rapporten visar dessutom att fallen av meticillinresistenta stafylokocker, MRSA, och tarmbakterier som bildar ESBL, ämnen som bryter ned flera viktiga antibiotika, har minskat med 15 respektive 5 procent.
- Fast det har mest att göra med att vi har en återgång till ett mer normalt läge efter en uppgång 2015 som hängde samman med att vi hade en stor invandring då, säger Aspevall.
Fakta: Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens innebär att en mikroorganism, oftast en bakterie, utvecklat motståndskraft mot antibiotika, läkemedel som är bakteriedödande eller hämmar bakteriernas tillväxt.
Hos alla bakterier finns genetiska varianter, varav några är mer motståndskraftiga mot antibiotikans effekter än andra.
Resistens utvecklas när dessa varianter på något sätt gynnas genom naturligt urval och blir dominerande i bakteriestammen.
Risken att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte används i onödan, samt om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.
Källa: NE