Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Reinfeldts hopp väckt i Etiopienfall

De anhöriga varnar för överoptimism sedan Etiopiens premiärminister öppnat för ett benådande av de dömda svenskarna Martin Schibbye och Johan Persson. Men statsminister Fredrik Reinfeldt hyser hopp.

– Det är lovande. Det är ju ett val som de två journalisterna gjort, att de sagt sig vilja gå mot en nådeansökan som ännu inte är formulerad och vi stödjer dem naturligtvis på alla sätt vi kan i den processen, säger Reinfeldt till TT.

Det var i onsdags som premiärminister Meles Zenawi i en frågestund nämnde svenskarna specifikt och konstaterade att de båda journalisterna brutit mot Etiopiens lagar.

– Alla rättegångar är öppna, alla misstänkta har fått tillgång till advokater. . . och vi överväger också benådning, om förövarna erkänner sin skuld och sina misstag, förklarade Meles Zenawi sedan som svar på en mer allmänt hållen fråga.

Politisk signal

– Han har öppnat en dörr på glänt till benådning. Men därifrån till att dra slutsatsen att det bara är att slänga in en nådeansökan, nej så enkelt är det inte, säger Johan Perssons far Kjell i telefon från den etiopiska huvudstaden Addis Abeba.

Persson har i några dagar befunnit sig med sin fru Kristina i Etiopien. Även Martin Schibbyes fru och mor är på plats. I måndags träffade de svenskarna som "mår förhållandevis bra".

– Men det är klart att de känner oro för att det inte finns något tidsperspektiv. Är det två månader? Är det ett år? Är det tre år?. . . Det är klart att det är jobbigt, säger Persson som räknar med ett besök i fängelset också på fredagen.

Den norske Etiopienexperten professor Kjetil Tronvoll tror att uttalandet från Meles Zenawi var tillrättalagt eftersom det var ett svar på frågor från landets parlamentariker, det vill säga premiärministerns partivänner.

– Meles Zenawi kan då sända en politisk signal till Sverige och det internationella samfundet i denna fråga, utan att det ser ut som att han frivilligt går ut med informationen.

Högt pris?

Men norrmannen spekulerar också om att en framtida eventuell benådning kan ske till priset av tystnad. Tronvoll jämför med 2007 då Norge var den hårdaste kritikern av människorättssituationen i Etiopien. Det fick Etiopien att ilskna till och kasta ut sex norska diplomater.

– Nu är Norge väldigt nära Etiopien igen. Men från att ha varit den skarpaste människorättskritikern i det internationella samfundet är Norge nu helt passivt och en av de största biståndsgivarna.

I stället är det Sverige som på senare år varit starkt kritiskt på människorättsområdet.

– Vi kommer kanske att se ett annat svenskt uppförande mot Etiopien efter det att Johan och Martin är släppta.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.