Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) presenterar på torsdagen utredningen om hemlig dataavläsning.

Regeringsförslag: Vill införa hemlig dataavlyssning

Regeringen tar nästa steg mot att bekämpa terrorism. De vill införa hemlig dataavläsning, trots den kritik som väckts mot metoden. Frågan utreddes för 10 år sedan utan resultat. Frågan är om opinionen svängt efter de senaste årens terrordåd i Europa.

Efter det blodiga terrorattentatet i Paris förra året slöt regeringen en överenskommelse med Allianspartierna om nya strategier mot terrorism. Hemlig dataavläsning var en av de föreslagna åtgärderna och nu tillsätter regeringen en utredning som ska undersöka om det behövs, om det är effektivt och hur den personliga integriteten ska skyddas.

Advokatkritik

Frågan om svenska polismyndigheter ska få använda trojaner och annan teknik för att avlyssna krypterad trafik från telefoner och datorer, i praktiken bli statliga hackers, utreddes redan för 10 år sedan. Den utredningen utsattes för hård kritik och hamnade i papperskorgen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg var mycket kritisk då och hon är orolig nu.

 

- Det som ändrats sedan dess är framför allt att tekniken utvecklats. Hemlig dataavläsning är ett mycket, mycket ingripande tvångsmedel. Om man inför hemlig dataavläsning så betyder det att man i princip kan följa en person i realtid dygnet runt. Om man ska genomföra så här stora inskränkningar i enskildas rättigheter och integritet så förutsätter det att det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle och att det blir effektivt. Det absolut svåraste blir att göra proportionalitetsbedömningen – att intrånget står i proportion till nyttan som det kommer att göra.

- Även om tiderna förändras, och av det kan följa att man måste godta nya typer av tvångsmedel, så måste man förstå hur allvarligt det här är, säger Anne Ramberg till TT.

Försvarar åtgärden

Inrikesminister Anders Ygeman försvarar metoden.

- Den tekniska utvecklingen går snabbt och då är det viktigt att de brottsbekämpande myndigheterna kan hänga med. Blir så inte fallet försvagas våra möjligheter att motarbeta grov brottslighet och terrorism.

Internet är i dag en etablerad kontaktyta för brottsplanering inom och utom Sveriges gränser och förutsättningarna att bekämpa brott har förändrats. Därför är det nödvändigt med hemlig dataavlyssning, enligt Ygeman.

- Det kommer inte att gå att genomföra en så här genomgripande åtgärd om det saknas kraftfulla skyddsmekanismer för den personliga integriteten, säger han till TT.

Flata domstolar

Anders Ygeman understryker att det i dag krävs domstolsbeslut för övriga tvångsmedel – buggning och telefonavlyssning.

- Jag föreställer mig att det kommer att byggas in även i det här fallet, säger han.

Det lugnar inte Anne Ramberg som påpekar att användningen av andra hemliga tvångsmedel, buggning och telefonavlyssning, ökat kraftigt på senare tid. Det har dramatiskt ökat åklagarnas informationsövertag mot advokaterna som får väldigt lite information, enligt Ramberg.

- Jag tycker att domstolarna är alldeles för tillmötesgående mot åklagarna när de begär tvångsmedel, liksom när det begär att någon ska häktas.

Enade om dataavlyssning

Startskottet för utredningen om hemlig dataavläsning har dragit ut på tiden. Det har spekulerats att det berott på oenighet inom regeringen i frågan, men det förnekar inrikesministern.

- Det har varit viktigt att säkerställa både den personliga integriteten och effektiviteten inom de brottsbekämpande myndigheterna. Det är två legitima intressen som måste få plats i utredningsdirektiven, säger Ygeman.

Utredningen ska presenteras den 13 november nästa år.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.