Regerings-nej till smittspårning

ANNONS
|

Personerna det handlar om kan ha blivit smittade med infekterat blod via blodtransfusioner under åren 1965 - 1991. När fallen började dyka upp i form av allvarliga leverskador för några år sedan drog Socialstyrelsen öronen åt sig och rekommenderade landstingen att smittspåra.

Spårningsarbetet är tidsödande och för lite mer än ett år sedan begärde Västra Götalandsregionen att få använda uppgifter ur det nationella födelseregistret. I våras uppdagades det att skrivelsen försvunnit och inte kunde spåras till något av de berörda departementen, social och justitie.

De patienter man spårat hittills har varit relativt lätta att hitta genom vanlig journalgenomgång. Det har handlat om personer som i samband med sjukdom och/eller operation fått blodtransfusion.

ANNONS

Den patientgrupp det närmast handlar om, och som genom regeringens beslut inte kan spåras, är nyfödda som av någon anledning fått en mindre mängd blod i samband med förlossningen. Det kan handla om för tidigt födda barn eller barn som haft andra svårigheter.

Den enda chansen har varit att leta efter barnen via mammans personnummer. I Västra Götaland handlar det om några tusen för tidigt födda barn som fötts mellan 1965 och 1991.

När GP skrev om ärendet i mars månad menade sjukvårdsdirektören Lars Olof Rönnquist att regeringen hade att välja mellan integritet och patientsäkerhet.

ANNONS