En av de få positiva remissinstanserna, bland det 50-tal som lämnat svar, är Naturvårdsverket. Men verket skriver att det är mycket svårt att beräkna effekterna av systemet med bonus malus.
Statliga Konjunkturinstitutet ger sig, som regeringens prognosmyndighet, inte så ofta in i resonemang om miljöbilar. Men KI anser att det regeringen föreslagit inte är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser från bilar. KI ifrågasätter den långsiktiga hållbarheten, budgetmässigt, och får inte regeringens beräkningar över inkomster och utgifter i förslaget att gå ihop.
Straffar fel
Energimyndigheten avstyrker förslaget då det riskerar att motverka det angivna miljösyftet, till en del för att det "i huvudsak främjar elbilar och laddhybrider men bestraffar fordon drivna med biodrivmedel."
- Systemet kan möjligtvis bidra, men det räcker inte, säger Klaus Hammes, chefekonom på myndigheten som i remissvaret skriver att det är svårt att se hur det ska göra att Sveriges klarar mål om fossilfrihet och nettonollutsläpp.
Myndigheten konstaterar att regeringen bedömer att effekterna på nybilsförsäljning och utsläpp är mycket osäkra och tillägger: "Givet att systemet beräknas generera betydande intäkter till statskassan ligger tanken nära till hands att syftet med bonus malus-systemet är fiskalt."
Motormännens riksförbund var mycket kritiska, när förslaget kom, till att regeringen verkade mörka att fordonsskatten för nästan alla bilar som i dag rullar på vägarna skulle höjas i samma veva. Det sker på grund av justeringar i existerande beskattning samtidigt som bonus malus införs för helt nya bilar.
Nu riktar Motormännen in sig på att bilar som körs/kan köras på biogas, etanol eller HVO-diesel missgynnas och att bonusen nästan helt kommer att gå till dyra elbilar. Systemet leder därför inte till långsiktigt hållbar bilism.
"Högre för alla"
"Det innebär däremot högre kostnader och skatter för alla, samtidigt som de grupper som i dag har ekonomi att köpa elbilar och laddhybridbilar är de enda som kan tillgodoräkna sig fortsatt bonus för detta" skriver förbundet.
Bilföretagens lobbyorganisation Bil Sweden, tillverkarna Volvo, Volkswagen och Nissan-Renaults elbilsallians vill se högre bonus för nya bilar jämfört med regeringens förslag om högst 45000 kronor. De vill också att systemet ska gynna mer miljövänliga bilar längre tid än tre år, för att locka fler att byta till nytt. Bil Sweden, Volvo, Volkswagen och flera andra poängterar att regeringen borde skjuta på införandet från 2018 till 2019, när EU:s nya regler för mätning av bilars utsläpp har trätt i kraft. Annars kan snabba justeringar tvingas fram och innebära att vare sig konsumenter, staten eller andra kan förutse hur nivåer på skatt och skatteintäkter.
TT
Fakta: Bonus malus
Sverige har i dag två system för fordonsbeskattning. Nya bilar beskattas utifrån bilarnas koldioxidutsläpp, äldre bilar beskattas utifrån fordonets vikt.
Regeringen vill att bonus malus-systemet ska ersätta supermiljöbilspremien och gälla för nya bilar från den 1 juli 2018.
Systemet innebär att den som köper en ny bil (fordonsår 2018) kan få en bonus från staten. Bonusen uppgår till högst 45 000 kronor för bilar som släpper ut noll koldioxid och avtar till 7 500 kronor för bilar som släpper ut max 60 gram koldioxid per kilometer.
Den som däremot ett nytt fordon som förbrukar mycket fossilt bränsle kommer att få betala högre skatt de tre första åren. Gränsen går vid 95 gram koldioxid per kilometer och ökar med varje gram.
Den nuvarande fordonsskatten ändras samtidigt, enligt förslaget. Det innebär skattehöjningar för de allra flesta bilar som redan rulla på vägarna. För bensinbilar rör det sig om omkring 350 kronor om året.
Bonus malus-systemet samt det nya sättet att beräkna fordonsskatt bedöms sammantaget ge ett överskott på 900 miljoner 2018 och 1,7 miljarder 2019.
Enligt siffror från Bil Sweden registrerades 372 318 nya personbilar under 2016, vilket är en ökning med 7,9 % jämfört med 2015. 2016 års siffra är den högsta någonsin och slår det tidigare rekordet från 2015 på 345 108 bilar.
