Regeringen har tidigare varit emot att utöka antalet timmar i idrott och hälsa. Nu låter det annorlunda.
- Det ger en bättre möjlighet för lärare i idrott och hälsa att nå de elever som rör sig minst, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Skolverket får nu i uppdrag att se hur undervisningen i idrott och hälsa kan utökas med hundra timmar i grundskolan från hösten 2019.
Fridolin tror att det mest sannolika är att man koncentrerar utökningen till högstadiet. Det skulle i så fall innebära 33–34 timmar mer per läsår för högstadieeleverna.
Fler lärare
Utökningen kan innebära att andra ämnen får mindre tid. Den kommer också att kräva fler idrottslärare. Redan i dag fattas 200 behöriga idrottslärare, enligt uppgifter som högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) dock beskriver som osäkra.
En riksdagsmajoritet har tidigare uppmanat regeringen att utöka idrottslektionerna med hundra timmar i grundskolan. Det kravet har fram till nu avvisats med hänvisning till lärarbristen och att det ändå inte skulle räcka till dagliga aktiviteter.
Fridolin tycker att det varit en onödig konflikt mellan fler idrottslektioner och annan fysisk aktivitet.
- Nu vill vi ta ett steg framåt, säger han.
Större satsning
De utökade idrottstimmarna är bara en del i en större satsning på fysisk aktivitet i skolan. Utbildningsministern vill till exempel också se "pulshöjande aktiviteter" inför teoretiska lektioner, eller promenader i skog och mark under raster.
För att få till mer sådana aktiviteter bildas nu ett "rörelsenätverk" bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Svenskt friluftsliv och lärarfacken.
Riksidrottsförbundet ska göra en "kraftsamling" för mer idrott och rörelse i anslutning till skoldagen. Satsningen ska ledas på regionalnivå av distriktsidrottsförbunden.
Enligt Fridolin är samarbetet viktigt för att lärarnas arbetsbörda inte ska öka ytterligare.
"En julklapp"
Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet, utbrister i ett "äntligen!" och är glad över att man nu tar ett "samlat grepp" för ökad fysisk aktivitet.
Redan i dag finns skrivningar i läroplanen om daglig fysisk aktivitet, men så ser det inte ut i verkligheten.
- Det är ojämlikt. Skrivningarna är inte tillräckligt för att säkerställa dagliga aktiviteter på alla skolor, säger Fridolin.
Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson, säger att förslaget är en vinst för alla barn. Men hon undrar varför regeringen har dröjt, trots uppmaningar från riksdagen.
- Det här är något vi har tvingat regeringen till. Det är synd bara att det kommer först 2019. Det innebär att många årskullar går miste om mer idrott i skolan, säger Waltersson Grönvall.
TT
Fakta: Förslaget
Från läsåret 2019/2020 vill regeringen utöka undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar.
Det kan ske på bekostnad av att andra ämnen får färre antal timmar. Skolverket ska analysera hur det kan göras och var och hur timmarna kan göra mest nytta.
Om de hundra timmarna skulle läggas ut under tre år i högstadiet, skulle det innebära ungefär en timme mer i veckan under tre år.
Finansieringen är inte klar, det ska regeringen återkomma till i senare propositioner.
Enligt en rapport från Centrum för idrottsforskning, beställd av regeringen, så rör sig bara 22 procent av flickorna och 44 procent av pojkarna tillräckligt.
En annan rapport från Nordiska ministerrådet visar att svenska elever är mest stillasittande i Norden.
Källor: Regeringskansliet, Centrum för idrottsforskning
