Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Regeringen vill sänka åldern för att ändra kön

Regeringen vill sänka åldern för att ändra kön i folkbokföringen, från 18 år till 16 år, och göra processen mindre krånglig.
– Äntligen har regeringen lagt fram det förslag som vi har jobbat för hur många år som helst, säger Elias Fjellander, förbundsordförande för RFSL Ungdom.

Unga som vill byta juridiskt kön behöver inte längre vara myndiga. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.

Elias Fjellander, förbundsordförande för RFSL Ungdom (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter), tycker att det är bra att förslaget nu läggs fram. Hans organisation och andra transorganisationer har kämpat för det länge.

– Att kunna se ens kön speglat i juridiken och administrationen är viktigt för många unga transpersoner, säger han.

Debatten om att förändra könstillhörighetslagen har pågått under flera år. I november förra året föreslog regeringen att det skulle bli möjligt att ansöka om nytt juridiskt kön i folkbokföringen redan från 12 års ålder istället för dagens 18 år.

Nu är förslaget istället 16 år. Samtidigt ska processen förenklas.

Bra men inte tillräckligt, menar Elias Fjellander.

– I dag är det 18 års-gräns och en lång och komplicerad process. Sänkningen till 16 år är ett steg i rätt riktning, säger Elias Fjellander.

Socialstyrelsen hålls utanför

Samtidigt ska den här juridiska processen skiljas från den medicinska, alltså könsbekräftande behandlingar, som operationer.

Enligt förslaget ska det fortfarande vara 18-årsgräns för könsbekräftande kirurgi. Men något tillstånd från Socialstyrelsen ska inte längre krävas, utan det ska i stället vara upp till hälso- och sjukvården.

Socialministern Lena Hallengren (S) säger till Sveriges radio att det är stor skillnad på att byta juridiskt kön och genomgå den medicinska behandlingen.

– När vi däremot talar om det medicinska könet, som alltså skulle föregås av att man gör könskorrigerande behandlingar och medicinska ingrepp, då ligger åldersgränserna kvar, säger hon till radion.

Se till individen

Elias Fjellander på RFSL Ungdom hade hellre sett en mer individuell prövning i stället för 18-årsgränsen.

– Regeringens lagförslag är bättre än de lagar som styr idag. Men vården behöver utgå från vad patienten har för vårdbehov, säger han.

Hur ser du på risken att man ångrar sig om man genomgår en medicinsk behandling tidigt?

– Vi tror ju på vårdgivaren och vårdtagarens möjlighet att bedöma vad som är bäst för varje individ.

Det blir upp till riksdagen att besluta om de två lagförslagen. De nya reglerna och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.

LÄS OCKSÅ: Snart invigs mötesplatsen för hbtqi-personer

LÄS OCKSÅ: Louise och Siri är fortfarande gifta – tio år efter könskorrigeringen

LÄS OCKSÅ: Torrey Peters blev symbol för transfrågor mot sin vilja

LÄS OCKSÅ: Irena Pozar om backlashen mot metoo: ”Det har blivit coolt att vara motvalls”

Förslaget

Den nuvarande lagen om fastställande av könstillhörighet ska ersättas av två nya lagar: lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen och lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

För ändring av kön enligt folkbokföringen föreslås 16-årsgräns.

18-årsgränsen för kirurgiska ingrepp föreslås ligga fast. Men det ska inte längre krävas beslut av Socialstyrelsen, utan blir hälso- och sjukvårdens uppgift att avgöra om ett ingrepp är befogat.

Förslaget skickas ut på remiss, för att sedan hamna på riksdagens bord för beslut.

Missa inte det senaste om valet 2022

Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.