Regeringen och SD ense om att utreda bidragstak

Regeringen och SD har fattat beslut om att ett bidragstak ska utredas – det vill säga en gräns för hur mycket pengar en person kan få i bidrag. Statsminister Ulf Kristersson beskrev det som ett nödvändigt steg under en pressträff på torsdagen.

ANNONS
|

Regeringen och SD har tidigare gått ut med att de vill reformera bidragssystemet. Nu tar de det första steget i den riktningen genom att be om en utredning av ett bidragstak. Det berättar statsminister Ulf Kristersson (M) under en presskonferens regeringen håller tillsammans med Sverigedemokraterna vid lunchtid på torsdagen.

Syftet med reformen är att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning, enligt partierna som står bakom.

– Hela fundamentet bakom den attraktiva och välkända svenska välfärdsmodellen är att människor jobbar. Män och kvinnor, alla som kan jobba ska jobba och försörja sig själva, så vi har råd att försörja de som inte kan försörja sig själva, säger statsministern under pressträffen.

ANNONS

Han fortsätter:

– Bidragstaket är en nödvändig del.

Bidragsreformens tre steg

  • Aktivering på heltid för att behålla bidrag.
  • Successiv kvalificering in till den svenska välfärden.
  • Bidragstak som gör att bidragen aldrig kan bli högre än arbetsinkomsten.

I Tidöavtalet står att ett bidragstak kan göra så att "den som kan arbeta, aldrig sammantaget kan få högre inkomster från bidrag än man skulle få genom eget arbete".

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att det handlar om att återupprätta arbetslinjen i Sverige. Hon pekar på att exempelvis barnfamiljer kan stapla bidrag på varandra och därmed komma upp i ganska stora summor.

”Moral”

Hon ger ett exempel att en barnfamilj med sex barn som skulle kunna få total cirka 38 000 kronor om man lägger ihop bostads- och barnbidrag med ekonomiskt bistånd.

– Det handlar om drivkrafter, men det handlar också om moral, säger hon.

Hon lägger vikt vid att bidragstaket ska öka drivkraften för människor att komma i arbete istället för att förlita sig på bidrag.

– Vi vet att det är uppåt 20 000 hushåll där det inte lönar sig alls, eller väldigt lite, om en förälder går till jobbet på det sättet jag beskrev. Sen är det fler där det lönar sig dåligt.

Arbetslösheten är hög i Sverige just nu, konstaterar finansministern. De grupper som behöver extra stöd för att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis äldre eller personer med låg utbildningsnivå, har ökat. Arbetslöshet är också vanligaste orsaken till att svenskar har behov av ekonomiskt bistånd.

ANNONS

Det pågår redan en utredning om hur man kan öka drivkraften bland de som har försörjningsstöd – tidigare kallat socialbidrag. Nu gör regeringen och SD ett tillägg och låter den särskilda utredaren Maria Hemström Hemmingsson även titta på hur en modell för ett bidragstak kan komma att se ut.

De bidrag som kommer att ingå i utredning är föräldrapenning, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag. Bidrag som undantas är de för sjukdom eller arbetsskada, funktionshinder och ålderdom, det vill säga inte de arbetsbaserade bidragen.

– Det handlar om att de som kan arbeta ska komma i arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje.

Maria Hemström Hemmingsson väntas lämna in ett betänkande i slutet av nästa år.

LÄS MER:Inflationen tvingar nya grupper att söka hjälp

LÄS MER:Inflationen får skolbarnen att äta mer: ”Föräldrar vill att de ska äta frukost i skolan”

LÄS MER:GPTV: Moderaterna går högerut

LÄS MER:Ensamstående Sanna måste välja bort frisör och dejter

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS