Fler riksdagspolitiker utsätts för hot och trakasserier, enligt en rapport från Brå. Akivbild.
Fler riksdagspolitiker utsätts för hot och trakasserier, enligt en rapport från Brå. Akivbild.

Regeringen lovar tag mot politikerhot

Hot mot förtroendevalda har ökat. Kvinnliga politiker utsätts oftare än manliga för påhopp i sociala medier. En konsekvens av hoten är att politikerna börjar censurera sig själva. Men nu lovar regeringen åtgärder.

ANNONS
|

Den totala andelen förtroendevalda som uppger att de har utsatts för trakasserier har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016, enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar i dag.

"Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position. De som är ordförande utsätts oftare än ordinarie ledamöter och dessutom utsätts kvinnliga ordföranden oftare än män i samma position", säger Anna Frenzel, utredare på Brå i ett pressmeddelande.

Blir passiva

Bland riksdagsledamöter som uppger att de har utsatts för trakasserier har antalet ökat från 60 till 66 procent. Kvinnor utsätts oftare än män för hot och påhopp i sociala medier.

ANNONS

24 procent av alla förtroendevalda uppger att de har påverkats i sitt arbete på grund av hot och trakasserier.

"Det kan till exempel handla om att man förhåller sig passiv i en fråga i stället för att engagera eller uttala sig", påpekar Anna Frenzel.

Alice Bah Kuhnke konstaterar att hoten har ökat, och att situationen har försvårats inte minst för lokalpolitiker. Regeringen jobbar nu på en straffskärpning, specifikt inriktad på hot mot politiker.

- Sedan regeringen tillträde har vi skärpt lagen mot olaga hot och förtal. Nu arbetar vi också på att skärpa straffen för hot mot förtroendevalda. Det är hög tid, och den kommer förhoppningsvis ha effekt, säger ministern till TT.

Segt arbete

Redan för elva år sedan gjordes en uppmärksammad utredning om hoten mot politiker, och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan dess påtalat att någonting måste göras.

- Vi har blivit uppmärksammade av SKL på att det behövs mycket mer utöver lagstiftning. Det handlar om råd och stödstrukturer, något som nu blir verklighet. Regeringen fick in en ansökan från SKL så sent som på onsdagen.

ANNONS

- Vi arbetar både fram kunskap, tar fram en verktygslåda och förändrar lagstiftningen, säger Alice Bah Kuhnke.

- Jag vet att diskussionen har pågått länge inom justitiedepartementet. Jag kan inte svara specifikt på i vilken ordning man gjort saker, men jag är väldigt glad över att vi gör det här nu.

TT

ANNONS