Efter år av hård internationell kritik och interna strider är regeringen enig om papperslösa invandrare. C, FP och KD har fått statsminister Fredrik Reinfeldt att gå med på att de ska få rätt till sjuk- och hälsovård, skolgång och att starta företag.
Ännu återstår många frågor att lösa, men partiledarna i C, FP och KD räknar med att riksdagen ska kunna rösta om ett regeringsförslag någon gång efter årsskiftet. Bland annat är det ännu inte klart hur kommuner och landsting ska kompenseras för ökade kostnader eller om rätten att gå i skola också ska omfatta förskolan och gymnasieskolan. Det är heller inte klart exakt vilken vård papperslösa invandrare ska ha rätt till.
Att regeringen enats först nu, efter mer än fyra år vid rodret, skyller partiledarna i de tre mindre allianspartierna på Moderaterna. M har bland annat hävdat att rättigheter för papperslösa skulle "legitimera" människor som inte har rätt att stanna i Sverige, enligt KD-ledaren Göran Hägglund.
Han räknar med att kostnaderna för kommuner och landsting för vård av papperslösa kan hamna på "några hundra miljoner" per år.
-Men jämfört med de totala kostnaderna för sjukvården är det ingenting, säger han.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) hoppas att papperslösa barn ska kunna få gå i skolan från och med läsåret 2012/2013. Han säger att det är svårt att uppskatta kostnaderna för kommunerna eftersom ingen riktigt vet hur många papperslösa det finns.
-Men tidigare beräkningar tyder på att det kan handla om 50-100 miljoner kronor per läsår.
Det kan jämföras med totala kostnader på över 100 miljarder för grundskolan.
Centerledaren och näringsministern Maud Olofsson berättar att överenskommelsen även gäller papperslösa som vill starta företag i Sverige.
-Nu har vi skrivit in att det ska vara lätt att komma till Sverige oavsett om man är företagare eller anställd.
Miljöpartiet har inte varit inblandade i överenskommelsen, den gäller enbart mellan de fyra regeringspartierna. Men Olofsson hoppas på främst Miljöpartiets stöd när det kan bli dags för riksdagen att rösta efter årsskiftet.
