Regeringen anklagas för lögner och löftesbrott

Nya regeringen får stenhård kritik för att ha fört väljarna bakom ljuset i valrörelsen – genom att lova sådant som inte skulle kunna genomföras.
Oppositionen anklagar M, KD, L och SD för att agera så att demokratin undergrävs.
– Regeringen ljuger svenska folket rakt upp i ansiktet, säger Per Bolund (MP).

ANNONS
|

Heta känslor blossade upp när finansminister Elisabeth Svantesson (M) hade redogjort för den budget hon tagit fram med KD, L och SD.

Flera av oppositionspartierna var kritiska och talade om ”löftessvek”.

– De bryter mot de flesta av sina större vallöften samtidigt som de inte mäktar med att ta hand om de större samhällsproblemen, säger Mikael Damberg (S), och framhåller att det tär på tilliten i samhället.

Bland hans exempel fanns löftet om ett högkostnadsskydd mot dyr el som skulle vara på plats den första november, men som ännu inte är klart. Dessutom utfästelserna om kraftigt sänkta priser på bensin och diesel.

ANNONS

– 10 kronor billigare diesel blev 40 öre, och 6.50 på bensin blev 14 öre.

Enligt Mikael Damberg, som fram till valet var finansminister i S-regeringen, var löftet orealistiskt redan när det gavs. Att Sverige gick mot en lågkonjunktur och att inflationen var hög var känt innan valet, framhåller han.

– Jag har svårt att se vad som i grunden ändrats i analysen jämfört med det vi sade om det ekonomiska läget innan valet.

Anklagas för att ha ljugit

Språkröret Per Bolund (MP) tycker att regeringspartierna har ljugit svenskarna rakt i ansiktet. Han ser stora risker.

– I en tid när världen behöver klimatledarskap så abdikerar Sverige från alla former av ansvar. Men självklart finns det också en demokratisk fara i att säga en sak och göra en annan.

Bolund menar att det inte kommit till någon ny fakta som var okänd när löftena gavs, och att det som utlovades kan ha fått betydelse för valutgången.

– Det är ganska tänkbart att det var det som tippade över de sista mandaten, väldigt stora utfästelser, löften om stora stöd och att göra vardagen enklare för vanliga människor.

Även V:s ekonomiska talesperson Ali Esbati är kritisk. Han säger att det handlar om ”ett paradigmskifte att vallöften läggs åt sidan”.

ANNONS

– Det allvarliga är det här skrupelfria förhållningssättet till väljarna och sanningen. Det är sådant som undergräver förtroendet också för en mogen demokrati som Sverige.

Mikael Damberg, ekonomisk talesperson för Socialdemokraterna, tycker att högerpartierna stått för många löftesbrott gentemot väljarna.
Mikael Damberg, ekonomisk talesperson för Socialdemokraterna, tycker att högerpartierna stått för många löftesbrott gentemot väljarna. Bild: Anna Tärnhuvud

I USA har debatten om det politiska klimatet varit omfattande efter att Donald Trump vägrade acceptera valförlusten 2020 och anklagade sin motståndare för valfusk.

Enligt Esbati har också Sverige fått ett förändrat politiskt klimat, vilket han menar kan ses i regeringspartiernas löften i valrörelsen. Det skadar demokratin och riskerar att ge mindre tid till att diskutera politikens innehåll, slår han fast.

– Sverige är Sverige men jag konstaterar att man har betett sig på ett sätt som är ganska märkligt och som vi inte har varit så vana vid i Sverige och svensk politik.

Martin Ådahl (C) pekar i sin tur på en lång lista av löftesbrott mot svensk landsbygd. Han nämner till exempel det förändrade reseavdraget som han menar främst kommer att gynna kortpendlare i storstäderna.

– Svek på svek på svek på svek för Sveriges landsbygd där man lovade så runt och håller så tunt.

SD: Har kohandlat

SD:s ekonomiska talesperson Oscar Sjöstedt håller inte med om kritiken. Han framhåller att demokratin är sådan att inget parti får genom allt det lovar, utan egen majoritet. I SD:s fall bland annat den kraftiga sänkningen av drivmedelspriset som utlovades.

ANNONS

– Vi gjorde ett jättebra val men fick ju inte egen majoritet och då måste man kohandla, kompromissa, ge och ta, säger han och påpekar att ytterligare sänkningar ska ske från 2024, då kravet på inblandning av miljöbränsle justeras ned.

Skulden för att man inte fick till en större sänkning lägger han på L, som han menar satt sig på tvären och prioriterat annat i budgetförhandlingarna.

Några av oppositionens exempel på hur regeringen lurat väljarna

  • Högkostnadsskydd mot el skulle vara på på plats den första november i år. Det finns ett förslag men ännu inget beslut eller utbetalade pengar.
  • Vallöftet från högerpartierna var att bensin och diesel skulle bli från 5-6 kronor (M, KD) upp till tio kronor (SD) billigare vid pump. Sänkningen blir knappt en krona, enligt budgeten.
  • Försvaret skulle enligt högerpartiernas vallöfte byggas upp med två procent av BNP till 2025. I budgeten skjuts målet fram med ett år.
  • Rättsväsendet skulle enligt SD får 20 miljarder om året. Det blev 1,4 miljarder.

LÄS MER:Tuff kritik mot regeringens budget från miljöforskare

LÄS MER:Regeringen presenterar budgeten 2023

LÄS MER:Budgeten på två minuter

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS