Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En studie sätter frågetecken för de rekommendationer för vård av apatiska barn som Socialstyrelsen nyligen skrotade. Arkivbild.
En studie sätter frågetecken för de rekommendationer för vård av apatiska barn som Socialstyrelsen nyligen skrotade. Arkivbild. Bild: Martina Holmberg/TT

Rön på tvärs med råd för apatiska barn

En ny studie sätter frågetecken kring de råd som länge gällde för vård av apatiska flyktingbarn.
Rönen kan indikera att barnen har större chans att tillfriskna om de separeras från sina föräldrar och att en asylprocess spelar mindre roll.

Studien är den första som jämför olika behandlingsmetoder av barn som diagnostiserats med uppgivenhetssyndrom, de som kallats apatiska barn.

"Våra iakttagelser väcker, trots metodologiska svagheter, tvivel kring de nuvarande rekommendationerna och antyder att dessa kan orsaka barn som lider av uppgivenhetssyndrom ytterligare lidande", lyder en av slutsatserna i studien, som publiceras i tidskriften European child & adolescent psychiatry.

– Det blir svårt att bortse från de här resultaten eftersom de är de första som jämför olika interventioner mot varandra, där vi har statistiskt väldigt klara resultat som talar för att det är behandlingarna som ger olika effekt, säger Karl Sallin, barnläkare och doktorand vid Uppsala universitet, som har lett forskningen.

Rev rekommendationer

I början av oktober strök Socialstyrelsen ifrågasatta rekommendationer som den hade utfärdat 2013. Enligt dessa tydde mycket på att barnens tillstånd vänder till det bättre efter ett positivt besked om att de ska få stanna i landet. Det stod också att det inte finns något vetenskapligt underlag för att barn skulle simulera, eller manipuleras till att simulera, uppgivenhetssyndrom.

I den aktuella studien tittade forskarna på 13 fall där barn blivit placerade och vårdats på ett hem i Västergötland mellan 2005 och 2020, där metoderna skilt sig åt från andra inrättningar.

Åtta av barnen hölls åtskilda från sina föräldrar och samtliga åtta kom senare att tillfriskna. Av fem barn som inte skildes från föräldrarna var det ett som tillfrisknade.

Fem barn fick uppehållstillstånd i Sverige under behandlingen och ett av dem tillfrisknade senare.

– Det ser inte riktigt ut som att det finns något stöd för att hävda att det är bra för tillfrisknande att inte separera från familjer och fokusera på uppehållstillstånd. Snarare tvärtom, säger Karl Sallin.

Liten grupp barn

Studien genomfördes med en kvantitativ metod. Urvalet var begränsat och dessutom ganska daterat.

Barnen var nio pojkar och fyra flickor mellan 8 och 15 år som hade invandrat till Sverige med sina familjer från framför allt tidigare Sovjetstater och Balkan. Forskarna har gått igenom journaler, handlingar från socialtjänsten och anteckningar från deras boende.

– Det är svårt att få fram data på barn med uppgivenhetssyndrom över huvud taget, men då får man ta vad man har och det har vi gjort, säger Karl Sallin.

– Det som talar för att urvalet är representativt på något sätt är att vi har läst ett digert material och fått en tydlig bild av vad det är för fall. Då verkar de väldigt representativa för vad vi brukar se.

I tre av barnens journaler har det konstaterats att barnen simulerade sina tillstånd. Det är viktigt att understryka att det finns en reell risk för detta, så att barnen får rätt vård, enligt Sallin.

Fakta: De apatiska barnen

Det första dokumenterade fallet av ett flyktingbarn som blev apatiskt i Sverige är från 1998.

Runt 2005 fanns det flera hundra apatiska flyktingbarn i landet. Många var sängliggande och hade slutat att äta, dricka och kommunicera.

En statlig utredning 2005 slog fast att en majoritet (80 procent) av barnen kom från forna Sovjetstater eller länder på Balkan. Bland dem fanns en överrepresentation bland minoritetsgrupper som uigurer och romer. Enligt utredningen fanns problematiken med apatiska flyktingbarn i stort sett bara i Sverige.

Mellan åren 2014–2016 fick 173 asylsökande barn diagnosen uppgivenhetssyndrom, som är den term som används för tillståndet, i Sverige. Socialstyrelsen har inte gjort någon senare sammanställning.

Källa: Filter, Socialstyrelsen, SBU