Det har skett i en mycket omfattade undersökning av friska personers gener i kombination med immunceller, livsstil och andra individuella förutsättningar.
Resultatet kan bana väg för framtida så kallad precisionsmedicinering om läkarna bättre förstår varför vi reagerar så olika på infektioner, varför somliga är mer allergikänsliga än andra och varför vissa lättare drabbas av specifika sjukdomssymptom.
Bakom studien, som har publicerats i tidskriften Nature Immunology, står forskare vid Lunds tekniska högskola och Pasteurinstitutet i Paris. Generna och immuncellerna hos tusen fransmän av båda könen har undersökts och korskopplats med deras enskilda förutsättningar. Det ger miljoner möjliga variabler.
"Datorkraft och genteknik har förbättrats enormt de senaste åren och möjliggör helt nya slags analyser", konstaterar Jacob Bergstedt, bioinformtiker och doktorand på LTH, i ett pressmeddelande.
Att rökning, kön och ålder påverkar immunförsvaret förvånar inte. Men med de nya rönen tror forskarna sig ha långt närmare de underliggande faktorerna.
De fyra viktigaste riskfaktorerna
Med datorers hjälp har forskarna funnit att de här fyra faktorerna troligen har störst påverkan på vårt immunförsvar:
Rökning. Möjlig förklaring är att aktiva rökare har fler så kallade regulatiriska T-celler som hämmar immunförsvaret och ger sämre skydd mot infektioner.
Kön. Kvinnor har fler så kallade MAIT-celler som föreslagits orsaka autoimmuna sjukdomar.
Ålder. Studien visar att stigande ålder försämrar immunsystemet större och mer genomgående än vad man tidigare trott. Äldre är mer mottagliga för infektioner och kroniska sjukdomar.
CMV-virus. Ett herpesvirus som de flesta får under sin livstid och aldrig blir av med.
Källa: LTH, Lunds universitet.
