Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Märta Wallinius på rättspyk i Växjö anser att metoderna måste förändras för att hitta våldsamma patienter i tid.

Rättspsykiatrin har "tragiskt facit"

Den misstänkte knivmannen i Norrköping fastnade mellan stolarna i vårdsystemet. Experten Märta Wallinius säger att psyk- och missbruksvården nu måste ändra på sina arbetsmetoder för att kunna hjälpa individer som 24-åringen.

Allt för många som hamnar hos rättspsykiatrin har först bollats mellan olika vårdinstanser utan att få den hjälp de behöver. Exempelvis uppger mamman till den misstänkte gärningsmannen i gårdagens knivdåd i Norrköping att hon kämpat i tre års tid för att han ska få vård.

"Tragiskt facit"

Märta Wallinius är forskningskoordinator på rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö. Hon säger att rättspsykiatrin har "ett tragiskt facit". För att få bukt med det måste vårdinstitutionerna ändra på sina arbetsmetoder för att verkligen kunna hjälpa dem som behöver det mest.

-Den metodik som vanligtvis används, som är baserad på frivillighet och individens eget ansvar, fungerar sällan med sådana här patienter, säger hon.

Det som krävs, enligt Wallinius, är aktiv uppföljning. Det innebär att jobba hårdare med att motivera patienter till att ge sitt samtycke, och att aktivt se till att patienterna följer upp den vård som de blir kallade till.

Bättre samverkan

Ett annat problem i dagsläget är att det finns kommunikationsglapp mellan olika vårdinstanser på många platser i landet.

-Ofta är vårdgivare på en institution omedvetna om de andra vårdgivarnas bedömningar, säger Märta Wallinius.

Hon efterfrågar en så kallad "spindel i nätet"-person, som ser till att samverkan fungerar mellan de olika instanserna. Med en sådan funktion skulle det också gå att samordna de ekonomiska resurserna på ett helt annat sätt.

-Vi behöver riva murar mellan instanserna. Gör vi det tillsammans kostar det kanske mer i början, men i slutändan kostar det mycket mindre.