Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kul för de flesta, men lite läskigt för andra. Förälderns inställning är det viktigaste inför skolstarten, enligt barnpsykologen. Arkivbild.

Positiv bild hjälper barnet inför skolstart

Lita på personalen och förmedla en positiv bild. Det är barnpsykologens råd till den förälder som vill hjälpa sitt barn inför skolstarten – oavsett om det handlar om småttingar eller tonåringar.

För många föräldrar som ska skola in det lilla barnet på förskola kan det kännas som ett stort steg, och separationsångesten kan komma krypande. Föräldrar till större barn kan inför terminsstarten få bemöta oro från barnet självt om det är dags för till exempel skolbyten, nya kamrater eller stegrade krav.

- Det normala är att det går bra. Det man främst ska tänka på är sin egen inställning till skolan, att man förmedlar en positiv bild; att det ska bli spännande och att man är nyfiken, anser Ann-Sophie Darby, barnpsykolog på Barnpsykologgruppen.

"Gå på magkänslan"

Ett förskolebarn som är tryggt i sin anknytning och litar på vuxna låter sig tröstas och har en bra dag, även om det är ledset när föräldern lämnar.

- Det är en balansgång mellan att stå ut och bekräfta om barnet blir ledset. Gå på magkänslan, känn efter när det blir för mycket för barnet, säger Ann-Sophie Darby som påpekar att de flesta förskolor har väl inarbetade inskolningsmetoder.

- Igen handlar det mycket om ens egen inställning – tycker man att det är jobbigt känner barnet av det.

För det riktigt lilla barnet på 1–1,5 år kan bristen på förståelse för att föräldern kommer tillbaka, göra det svårare. Är barnet otröstligt kan det vara ett tecken på att separationen har skett för tidigt.

Prata med äldre barn

Äldre barn och tonåringar som har varit utsatta i skolan kan känna oro och motvilja inför terminsstarten. Här gäller det att vara uppmärksam.

- Förhoppningsvis vet man ju det som förälder, men det är ofta något som barn döljer väl. Märker man en stark ovilja hos barnet att börja skolan ska man försöka prata med barnet och ta reda på vad det handlar om. Grundas oron på tidigare erfarenheter måste man ta det på allvar. Är det en generell oro får man bekräfta den men lita på att det blir bra, säger Ann-Sophie Darby.

Föräldrar som själva har dåliga erfarenheter av skolan kan utan att vilja det förmedla bilden till sina barn.

- Då är det bättre att berätta om sin egen skoltid, men betona att det behöver inte bli så för dig.