Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Trollhasseln blommar redan i Botaniska. "Exceptionellt", enligt botanisten Jimmy Persson.

Pollensäsongen allt längre

Trollhasseln i Botaniska trädgården har redan börjat blomma, i det vilda syns vitsippor intill kantareller och pollensäsongen blir allt längre. Den globala uppvärmningen sätter sina spår. I framtiden riskerar granskogen att försvinna från Sverige, säger botanisten Jimmy Persson.
Det är en grå vinterdag i Botaniska trädgården i Göteborg. Sju grader varmt och hällregn. Intendenten Jimmy Persson håller en trollhasselkvist i handen och förklarar förvånat:
- Det här är exceptionellt. Den blommar ytterst, ytterst sällan före nyår.
Bland rhododendronbuskarna visar han en art härstammande från östra Sibirien. Märkligt nog blommar även den.
- Den upplever att det är vår, säger Jimmy Persson. Men om det blir varmare i framtiden kommer den här busken inte att klara sig i Sverige. Den måste ha vintervila, annars växer den ihjäl sig.
Även granen, säger Jimmy Persson, är beroende av vinterkylan. I framtiden, om uppvärmningen fortsätter, kommer granskogen att successivt försvinna från Sverige, befarar han.

Pollensäsong elva månader om året
Vid hasselträden stannar Jimmy Persson till och visar knopparna, som är på väg att slå ut. De vittnar om att pollensäsongen blir allt längre. Den kan nu för tiden pågå elva månader om året, konstaterar en forskargrupp på Botaniska analysgruppen vid Göteborgs universitet.
Att pollenallergiker får det värre och att vissa växter blommar vid jul, är bara föraningar om vad framtidens varmare värld innebär. Det säger Roland Jansson, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Läget för vissa av världens ekosystem är akut, säger han, och han oroar sig för rapporterna om att uppvärmningen av jorden går allt snabbare.
- Det måste till en radikal förändring i samhället ganska snart. Ju tidigare vi gör en omställning från fossila bränslen desto lättare blir det att undvika katastrofala följder, säger han.

Klimatflyktingar kommer hit
Värst drabbas ekosystemen kring ekvatorn, säger Roland Jansson, eftersom arterna där generellt sett är mer känsliga för temperaturökningar.
- Sverige kan till och med få en nettovinst av arter med varmare temperaturer, eftersom fler arter sprider sig hit, säger han.
Störst påverkan på samhällsutvecklingen i de nordliga länderna kommer därför utvecklingen i andra länders ekosystem att ha.
- I framtiden kommer vi att se kraftigt höjda matpriser och mängder av klimatflyktingar i Sverige på grund av torka och andra klimatkatastrofer, konstaterar Roland Jansson.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.