Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz under presentationen av Polisförbundets undersökning "Utmaningar för hela Sveriges polis" under ett seminarium i Stockholm. Bild: Henrik Montgomery/TT

Polisfacket sågar vakttrenden: "Kan inte ersätta poliser"

I över 25 år har beslut om att ge ordningsvakter större befogenheter blockerats. Inte minst på grund av polisfacket – som fortfarande är starka motståndare.
– Ordningsvakter kan inte ersätta poliser. Det är den typen av panikåtgärder som jag tolkar att man vill ha, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

Polisförbundet, TCO:s fackliga gren inom poliskåren, noterar utvecklingen där paragraf 3-områden, alltså avgränsningar där ordningsvakter kan verka med utökade befogenheter, börjar bli allt vanligare runt om i landet.

– Det är inte en önskvärd utveckling vi ser just nu. Även om jag förstår att kommunpolitiker har behov att se över sina trygghetslösningar så är det faktiskt så att en ordningsvakt inte kan ersätta en polis, säger Lena Nitz. ordförande för Polisförbundet, som samlar omkring 20 500 medlemmar.

LÄS MER: Paragraf-3 områden: Bråket mellan politik och polis – om utökat våldsmonopol i centrala Göteborg

Den viktiga skillnaden är utbildningarna. Där ordningsvakter har två veckor och poliser två och ett halv år.

– Det ger oss poliser kunskaper och förmågor som är absolut nödvändiga i väldigt många potentiellt farliga situationer, säger Lena Nitz.

Riskerar att gynna rika kommuner

Samtidigt är Polisförbundets inställning att ordningsvaktstrenden riskerar att skapa en situation där trygghet på offentliga platser endast finns inom rika kommuner eller stadsdelar.

– Jag tycker inte att samhälle ska överlåta upprätthållande av lag och ordning till vinstdrivande företag. Det är en annan inställning än det är en statlig garanti som ska garantera tryggheten. Rätten till trygghet måste vara lika stor oavsett var i landet som man bor och inte beroende på vilken ekonomi en kommun har, säger Lena Nitz.

– Tänker man ur medborgarens perspektiv ska inte de få betala för tryggheten två gånger, dels genom den statliga skatten och dels genom kommunbudgeten.

Polisförbundet har en annan lösning på problemet med polisiär närvaro på landets gator och torg. Förbundet vill att Polismyndigheten anställer 375 administrativa assistenter, alltså civilanställda, som tar över vissa tjänster som utbildade poliser har i dag. Detta skulle i sin tur frigöra tid motsvarande 750 poliser i yttre verksamhet.

"Det är bra att frågan utreds ordentligt"

Fackförbundet har utgått ifrån en liknande åtgärd som polisen i Uppsala gjorde. Utifrån den beräkningen skulle Polisförbundet föreslagna satsning landa på 210 miljoner kronor,

– Det är en åtgärd som är snabb, enkel och effektiv. Att besluta om ordningsvakter är en nödlösning som får betydligt mer långtgående konsekvenser, säger Lena Nitz.

Nu har ju regeringen tillsatt en utredning om att se över ordningsvakters befogenheter bland annat?

– Regeringen presenterade det som att ordningsvakterna ska avlasta polisen. Det är bra att frågorna utreds ordentligt, det måste bli tydligt vad ordningsvakter ska och inte ska göra. Här måste man vara noggrann så man inte sneddar kurvorna, det handlar om att värna om rättssäkerheten och inte ta panikbeslut.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.