Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Socialdemokraterna vill att fler poliser anställs.

Polisförbundet: Lönen är viktigast

Socialdemokraterna anser att det behövs 10 000 fler polisanställda till 2024. Men för tredje terminen i rad fylls inte platserna på polisutbildningarna. Lönen måste höjas och yrket måste bli mer attraktivt för att bryta utvecklingen, anser Polisförbundet.

Dubbelt så många polisanställda än de 5 000 som polisen har bedömt behövs, och som regeringen har utgått från, vill Socialdemokraterna se till 2024. Det beräknas kosta 6–8 miljarder kronor.

Rikspolischef Dan Eliasson kallar beskedet "fantastiskt", även om det bara kom från Socialdemokraterna, och inte regeringen.

- Men det var inte från vilka som helst utan från finans- och inrikesministern. Jag kan inte tänka mig att det inte får genomslag i regeringens politik. Vi får väl se i budgetpropositionen i höst, men jag känner mig mycket trygg, säger Eliasson.

Tomma platser

En prognos från Rekryteringsmyndigheten visar att platser på landets polisutbildningar kommer att stå tomma åtminstone fyra terminer i rad. Varken under vår- eller höstterminen i år fylldes de 300 respektive 550 platserna.

Eliasson poängterar att intagningen fördubblats.

- Det visar att vi måste bli vassare i rekryteringsarbetet, att vi måste arbeta med rekryteringen. Vi behöver också arbeta med arbetsvillkor och lönebildningen, vilket förhoppningsvis blir möjligt efter satsningen från regeringen, säger han.

Lönen central

Det är en bild som även delas av Polisförbundet. Förutom svårigheterna att locka tillräckligt många polisstudenter har Polismyndigheten också fått svårare att hålla kvar sina anställda. Facket anser att både löner och arbetsvillkor måste förbättras.

- Vill regeringen se fler poliser så måste man göra yrket mer attraktivt. Då är lönen det enskilt viktigaste. Det tycker jag också regeringen insett i och med att de tydligt nu säger att det krävs satsningar på polisprofessionen, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Fel väg

Samtidigt har kraven för att komma in på polisutbildningen sänkts. Istället för en 20-årsgräns går det nu att ansöka vid 18 års ålder. Spärrtiden tas bort för de som klarat testen, men inte antagits tidigare och begåvningskravet för att bli godkänd vid testerna har sänkts.

Polisförbundet är kritiskt till de sänkta kraven, och tycker att en riktig polishögskola behövs.

- Vi behöver bli fler, men vi får inte göra avkall på de krav som måste ställas på polisen. Det är ett svårt yrke, med en allt mer komplex brottslighet som kräver mer utbildad polis, säger Lena Nitz.