Polisen vill ha mer stöd i utsatta områden

Problemen i de utsatta områdena står i fokus när partiledarna ska tala under politikerveckan på Järvafältet i nordvästra Stockholm. Där ligger stadsdelarna Rinkeby/Tensta och Husby, som polisen pekat ut som två av 15 särskilt utsatta områden i landet.

De områdena präglas bland annat av hög arbetslöshet, många invånare med utländsk bakgrund, kriminalitet, och parallella samhällsstrukturer.

Polisen har de senaste åren prioriterat 14 av dessa områden. Kommissarie Gunnar Appelgren ser vissa ljusglimtar när det gäller brottsutvecklingen i Stockholms län.

- Jag tycker nog att det stannar upp, säger han.

Politiska beslut krävs

Men Appelgren betonar att det kommer att ta många år för att skapa en "socialt hållbar utveckling" i de utsatta områdena och att polisen inte kan klara det själv.

- Det är kraftfulla modiga politiska initiativ och beslut utifrån det sociala, som kommer att förändra det här på lång sikt, säger Appelgren.

Liknande uttalanden har även rikspolischef Dan Eliasson gjort.

I Stockholms län går polisens senaste satsning i utsatta områden under namnet Operation Mareld. Den startade 2016. Målet är att anställa 300 fler poliser i de utsatta områdena. Hittills har man bara nått 60.

Polisen har satsat på ökad synlighet på gator och torg för att bland annat få bort den öppna droghandeln. Även buskörning med olika fordon och ungdomsgäng som hänger i stadsdelarnas centrum är stora trygghetsproblem, liksom gänguppgörelser med skottlossningar.

Ökad trygghet?

Appelgren, som ansvarar för Mareld, tycker att polisen och samhället börjar göra rätt saker. Han pekar på riktade insatser mot organiserad brottslighet som lett till framgångar i Södertälje. Andra exempel är sociala insatsgrupper, projekt för att hjälpa unga att lämna den kriminella världen, liksom insatser mot kriminella förebilder som lockar unga in i brottslighet.

Polisen har under våren i pressmeddelanden hävdat att satsningarna lett till att invånarna upplever ökad trygghet i andra särskilt utsatta områden i landet, som Araby i Växjö och i Biskopsgården i Göteborg.

I lokalpolisområde Järva i nordvästra Stockholm har polisen förstärkts med 50 man sedan 2014 och fler ska anställas i höst.

- Som vi ser det så har vi ökat tryggheten för medborgarna. Vi upplever att en del av brottsligheten gått ned, säger kommissarie Jörgen Ohlsson.

Kameror viktiga

Polisen har också satt upp övervakningskameror bland annat i stadsdelen Rinkeby, vilket fått en stor del av den öppna droghandeln att flytta på sig.

- Det här är ett komplement vi verkligen behöver, säger Ohlsson.

Kamerorna kan också hjälpa till att klara upp brott i ett område där polisen haft problem med att få folk att våga vittna.

Ohlsson uppger att polisen satsat mycket på att bygga relationer med de boende.

- Jag skulle nog vilja säga att förtroendet för oss är stort. De flesta hejar på oss och tycker att vi gör ett bra jobb, säger han.

Polisen bedömer att det handlar om 400–500 personer som återkommande begår brott och sprider otrygghet i Järvaområdet. De flesta är unga, i bland så unga som 13–14 år.

Enligt Ohlsson så önskar sig många av invånarna mer än bara fler poliser, till exempel satsningar på skolor, utemiljöer och fritidsgårdar.

Ett problem för polisen är att när någon grips för ett brott som anses vara mindre grovt, som bostadsinbrott, så kan gärningsmannen bli utsläppt efter bara några timmar och fortsätta sin kriminella verksamhet i väntan på rättegång.

- Det är frustrerande för man får börja om på ny kula hela tiden, säger Ohlsson.