Polisen varnar: Bedragarnas sju metoder - slår till i julhandeln

Efter kraftiga ökningar i antal bedrägeriärenden varnar polisen nu för de sju vanligaste metoderna som du ska se upp för under julshoppingen. - Vi ser en ökning på över 60 procent från föregående år i kortbedrägerier, säger Jan Olsson, vid polisens bedrägericenter i Stockholm.

ANNONS
|

I morgon startar julhandeln på allvar med årets mest populära shoppingdag, Black Friday. I samband med det varnar polisen för de vanligaste bedrägerimetoderna som du bör akta dig för.

Jan Olsson på polisens bedrägericenter i Stockholm, varnar föratt vara extra försiktig vid köp efter att en ökning på antalet kortbedrägerier ökat kraftigt det senaste året.

– Bedragaren vet om när shoppingen ökar och då startas flera nya sajter upp med billiga varor, som egentligen inte är riktiga varor, säger Jan Olsson.

LÄS MER:Hanna blev utsatt för pizzabedrägeri

LÄS MER: Thomas utsattes för vitaminbluff

Slår till mot ditt Visa och Mastercard

Det vanligaste bedrägeriet är kortbedrägeriet – där man slår till mot ditt Visa eller Mastercard.

ANNONS

– Vi ser en ökning på 60 procent från föregående år på kortbedrägerier. Det är alltså 70 000 svenskar som anmält att de blivit utsatta för bedrägeri efter ettkortköp. Det här är ett fullkomligt oacceptabelt läge.Dessutom är det ett stort mörkertal som aldrig anmäler efter att de blir utsatta, säger Jan Olsson.

LÄS MER:Vd-bedrägerier allt vanligare i Sverige

LÄS MER:Ikea anklagas för bedrägeri i Ryssland

Men det är inte enbart kortbedrägerier som anmäls och är ett stort problem.

Jan Olsson uppger även metoden "phishing" som ett vanligt problem.

– "Phishing" kan vara att du får ett mejl där det står att du har vunnit något eller fått en vara skickad till dig. De ser det ut att komma från en trovärdig avsändare. I mejlet vill bedragaren att du ska klicka dig vidare, då kommer datorn att låsa sig och du måste betala en lösensumma för att få tillgång till dina bilder och dokument på datorn.

Varnar för fakturabedrägeriger

Den tredje av de värsta bedrägerierna är fakturabedrägerier, då du får ett mejl som ser ut att komma ifrån exempelvis ett elektronikföretag.

– I mejlet kan det stå "här kommer fakturan för ditt köp", därefter vill de att du ska klicka på dokumentet som är bifogat och det här kommer att leda dig vidare till en bluffsida av din internetbank. Så fort du skriver in adressen till din bank så kommer banken upp, men det är då en fejksida och bedragaren hamnar på den riktiga banksidan inloggad på ditt bankkonto, säger Jan Olsson.

ANNONS

Andra vanliga bedrägerimetoder är investeringsbedrägeri, identitetsintrång, fakturabedrägeri eller samtal från utlandet då du riskerar att bli av med en stora summa pengar.

LÄS MER:Polisen varnar för företagsbedragare

Vad är ditt råd för att man inte ska bli utsatt för bedrägeri?

– Klicka aldrig någonsin på en länk i ett mejl. Får du mejl från polisen, din bank eller Skatteverket så kommer de aldrig att skicka med en länk där du ska skriva in dina uppgifter. Sådana mejl skickar de inte ut. Det bästa tipset när du handlar varor över internet är att googla på företaget för att se omdömen om företaget. Håll utkik efter ett grönt hänglås i adressfältet och kolla så handlarenhar säkerhetsfunktionen 3D Secure på sajten, då blir genast köpet mycket säkrare.

Hur vet man att det är ett bluffmejl om de ser trovärdiga ut?

– Det är sällsynt att bedragaren lyckas översätta texten i mejlet till helt korrekt svenska. Titta i adressfältet, om det är en bluff kan det synas där för att det finns en massa ord i adressen som inte har med företaget att göra.

Har du blivit utsatt?

  1. Spärra aktuella kort hos din bank, så att bedragaren inte längre kan använda kortet.
  2. Du kan även spärra dina uppgifter hos kreditupplysningsföretagen.
  3. Kontakta ditt försäkringsbolag för att kontrollera om din försäkring täcker bedrägerier.
  4. Anmäl bedrägerier till polisen via internet, ringa 114 14 eller uppsöka polisstation.

Kortbedrägeri

Den här formen är när bedragaren använder dina kortuppgifter om du handlar över internet.

Idag erbjuder många banker låsbara kort, vilka kan hanteras via mobilappar. Närdu ska genomföra ett köp låserdu tillfälligt upp ditt kort, i övrigt är det låst.

Var vaksam på erbjudanden som är för bra för att vara sanna, oanvända märkeskläder till exempel som säljs för betydligt lägre priser än i affären - det kan handla om stöldgods.

Du bör också vara försiktig när du hämtar ut pengar från en automat . Om automaten ser annourlunda ut eller om knappsatsen eller kortläsaren går att vicka på - välj en annan automat.

Phising

Var misstänksam om du får e-post där du exempelvis uppmanats att klicka på en länk och ange dina personliga koder. Följ aldrig sådana instruktioner. Det finns inga seriösa företag eller banker som skulle skicka ett sådant e-postmeddelande.

Vid den här typen av brott är det vanligt attdu uppmanas att klicka på en länk där exempelvis en extra bokstav eller siffra lagts till i webbadressen. Den falska länken går till en sida som är identisk med den ursprungliga.

  1. Var misstänksam mot avsändare du inte känner igen. Dubbelkontrollera vem som är avsändare innan du svarar och lämnar ut information.
  2. Använd automatisk uppdatering i datorns operativsystem för att alltid ha senaste programmen installerade. Då undviker du identifierade säkerhetshål i gamla program.
  3. Använd antivirusprogram och brandvägg och se till att de senaste uppdateringarna är installerade.

Fakturabedrägeri

Du ska inte betala om du fått en faktura trots att du inte har beställt något eller som du tycker innehåller något annat allvarligt fel.

  1. Var försiktig när du blir uppringd av telefonförsäljare du inte känner till. Ett enkelt tips är att avsluta samtalet för att undvika att få en oönskad faktura.
  2. Gör en polisanmälan när du fått en faktura på något du inte godkänt eller när du anser att du blivit vilseledd.
  3. Bestrid fakturor som du inte godkänt eller när du blivit vilseledd, för att undvika inkasso, betalningsanmärkningar och efterföljande åtgärder.

Identitetsintrång

Identitetsintrång, eller id-kapningar som det också kallas för, kan handla om att någon använder ditt namn, personnummer och hemadress för att beställa varor på internet. Bedragaren går sedan till ett utlämningsställe i närheten av din bostad, visar upp enid-handling - som kan vara falsk - och hämtar ut varan.

  1. Öppna inte e-post eller länkar som är okända för dig. Risken finns att du får in virus i din dator som till exempel kopierar dina inloggningsuppgifter.
  2. Använd inte ett för enkelt eller samma lösenord till olika tjänster.
  3. Ha ett uppdaterat virusskydd på din dator och mobil.
  4. Ladda inte ned nya appar utan att ha kontrollerat om de funnits ett längre tag och fått positiva recensioner och betyg.
  5. Kontrollera antal recensioner och betyg innan du laddar ner appar.
  6. Skicka inte person- eller kontouppgifter via e-post utan att först ha kontrollerat att aktuellt företag, myndighet eller organisation har begärt in uppgiften.
  7. Använd tjänster som ger dig information direkt i mobilen eller via e-post om någon tagit en kreditupplysning på dig. Då har du chansen att agera snabbtgenom attkontakta aktuellt kreditbolag och stoppa krediten/lånet från att beviljas.
  8. Se till att inga obehöriga kommer åt din post.
  9. Exponera inte dina personuppgifter i onödan.Lämna inte ut ditt personnummer på nätet och släng inte postmed personlig information i soporna eller pappersinsamlingen
  10. Om du tappat bort en identitetshandling, anmäl det till Polisen och till kreditupplysningsföretag.

"Nigeriabrev"

Du får ett mejl av en person som påstår sig ha en stor summa pengar som han eller hon behöver hjälp med att föra ut från ett annat land. Bedragaren hävdar att du kommer att bli rikligt belönad om du hjälper till.

Bedragarens mål är att:

  1. Lura in dig i en händelsekedja där du tror att det är nödvändigt att betala mutor och avgifter för att få ut de utlovade pengarna.
  2. Få dig att lämna ut dina kontouppgifter. De används sedan för att komma åt dina pengar och för att begå bedrägerier mot andra.

Samtal från utlandet

Om du blir uppringd av ett utländskt nummer, svara inte om du inte förväntar dig ett samtal.

Och om du har ett missat samtal som inleds med ett utlandsnummer bör du inte heller ringa upp.

Samtalet är troligen ett bedrägeri och du riskerar att bli av med stora summor pengar.

Investeringsbedrägeri

Om någon kontaktar dig och ber dig att göra en investering bör du vara extra misstänksam, särskilt om rådgivaren, det du ombeds investera i och betalningsmottagaren finns i olika länder. Fundera över varför de hör av sig till just dig.

Seriösa mäklare och rådgivare brukar inte kontakta människor i deras hem eller på jobbet för att sälja värdepapper, särskilt inte mäklare från andra länder. Polisens råd är att avbryta samtalet och så snabbt som möjligt tipsa Polisen.

Att tänka på om du handlar via internet

  1. Betala aldrig i förskott om du handlar av privatpersoner.
  2. Var vaksam om motparten stressar dig att slutföra affären.
  3. Använd kända och etablerade betalningstjänster när du handlar på internet.
  4. Att säljaren lämnar ut sitt person- eller kontonummer skyddar dig inte från att bli lurad.
  5. Lämna aldrig ut ditt bankkontonummer. Du vet inte vem som sätter in pengarna och du kan bli återbetalningsskyldig.
  6. Postförskott är osäkert. Du har sällan möjlighet att kontrollera paketets innehåll innan du betalar för det. Men öppna gärna paketet redan på uthämtningsstället.
  7. Använd säkra betalningsvägar där säkerhetsföretaget skickar uppgifter till säljaren att pengarna har kommit in och sedan skickar pengarna när varan kommit fram.
  8. Begär originalkvitto, legitimera säljaren och skriv ett köpekontrakt.
  9. Du kan kontrollera företag som säljer på nätet via Bolagsverket.
  10. Var försiktig med att lämna ut ditt kortnummer, speciellt till företag du inte litar fullständigt på. Om ett oseriöst företag får dina kortuppgifter kan de dra betalningen flera gånger, ofta hänvisande till ett avtal de hävdar har ingåtts. Tänk också på att även seriösa företag i värsta fall kan bli av med din kortinformation. Använd tjänster som e-kort eller använd ett separat kort knutet till ett konto dit du för över pengar för varje transaktion. Det finns också lösningar där du kan låsa ditt kort via mobilappar.

Källa: Polisen

ANNONS