Enligt Eriksson utgör organiserat tiggeri en stor del av de tiggerifall han möter i sitt arbete.
- Det är få tillfällen vi springer på där det är akut uppkommet. Vi ser en organisation kring det här.
Men vad som menas med organiserat tiggeri kan förstås på olika sätt.
- Den ena handlar om att man som familj tigger, det andra att man drar nytta av personer som försatts i en situation där de inte har något val. Men för att polisen ska veta hur det förhåller sig, eller om personen rent utav tigger i akut nöd, kräver förarbete.
Kräver spaning
Det handlar om en hel del spaning och annat förarbete för att kartlägga personer och beteendemönster.
- Du kanske måste se till hur det är uppbyggt: Är det en person som har suttit på samma plats i sex månader och tvingas lämna ifrån sig alla sina pengar till den som ”äger” platsen?
Han påpekar också att ärenden som rör människohandelsbrott redan i dag är svårutredda och ställer sig frågande till vad M-förslaget som det är utformat – om det övergick i lag – skulle tillföra.
Riktlinje efterfrågas
- Lägger du till ett tiggeriförbud på detta, ja då det blir lite samma sak. Antingen är tiggeriet organiserat, eller så handlar det om ett akut behov. Ja, men du måste ändå kunna lägga fram argumentet som visar på att det är organiserat. Du måste i så fall ha någon form av dokumentation. Det är inget som är enkelt, säger han men tillägger att debatten ändå är välkommen:
- Vi som jobbar med det här märker att vi måste ha någon form av riktlinje i den här frågan. För så länge vi inte har tiggeriförbud så kommer vi ha en svart marknad och en organisation som ligger bakom och utnyttjar massor av människor.
Fakta: Tiggeri
Antalet utsatta EU-medborgare som tigger i Sverige uppskattas till ungefär 4 700–5 000.
De flesta kommer från Rumänien och Bulgarien, ofta med familjemedlemmar, släktingar eller vänner. Inom dessa grupper samordnar man resan till Sverige där man bor tillsammans.
En mindre del av tiggeriet har koppling till organiserad brottslighet och styrs av kriminella, ofta av samma nationalitet som offren.
När EU-migranter anmäler att de utsatts för brott rör det sig vanligtvis om mängdbrott, som exempelvis stöld. Stöld är också det brott de själva oftast gör sig skyldiga till.
Källa: Polismyndigheten, regeringens nationelle samordnare
