Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Polisen ser ingen minskning av skjutvåldet i närtid.
Polisen ser ingen minskning av skjutvåldet i närtid. Bild: Henrik Montgomery/TT

Polisen: Inga tecken på minskning av skjutvåldet

Dödsskjutningarna ligger redan i september på en ny toppnivå och flera sprängningar har inträffat på kort tid.
– Det har nått en omfattning vi inte har sett tidigare, säger rikspolischef Anders Thornberg om våldsbrottsligheten i landet.

Under fredagen kallade rikspolischefen till pressträff "med anledning av det synnerligen allvarliga läge vi har i samhället när det gäller det grova våldet, skjutningar och sprängningar". Inga nyheter presenterades, utan syftet var att ge en lägesbild, och berätta hur polisen jobbar med den allvarliga situationen.

Förra veckan sattes en ny dyster toppnotering vad gäller dödsskjutningar i Sverige, då dödsoffer 48 krävdes vid en skottlossning i Kristianstad. Tidigare högsta noteringen var 47 skjutna till döds under helåret 2020.

– 48 personer har skjutits ihjäl hittills i år, 48! Och inget tyder på att det kommer att minska i omfattning, säger Anders Thornberg.

Smittoeffekt

Så sent som i torsdags kväll besköts en bostad i Enköping där en man och en kvinna skadades, och natten mot fredagen besköts en buss med flera skott i Hallonbergen norr om Stockholm. Rikspolischefen konstaterar att risken att tredje man skadas och dödas ökat.

– Det här våldet smittar, vi vet att det finns starka smittoeffekter i våld, säger Anders Thornberg.

Dödligare våld

Johan Olsson, chef över nationella operativa avdelningen, Noa, säger att två faktorer driver uppgången vad gäller våldsdåd.

– För det första har våldet blivit dödligare, säger Johan Olsson.

– För det andra sprider sig våldet mer och mer utanför våra tre storstäder, fortsätter han.

För att förbättra läget upprepar han ett välkänt krav – att poliser i utsatta områden måste vara fler. Uppklaringen måste också öka och ett sätt att komma framåt där är att öka antalet kameror, vilket polisen satsar stort på.

– I den här typen av brott är det ofta kamerorna som gör att vi kan lägga pusslet, säger Johan Olsson.

Fler in än ut

De senaste åren har polisen fått tillgång till flera krypterade tjänster som gängkriminella använt för att prata med varandra. Det har lett till att ett stort antal personer dömts till totalt över 2 000 fängelseår, meddelade polisen i somras.

Men hålet efter de dömda fylldes förvånansvärt fort, säger polisen nu. För trots att många döms, dödas eller hoppar av kriminaliteten så står alltid nya personer redo att ta över. Många av dem är unga, vissa av dem så unga som åtta år.

Enligt en kartläggning som polisen själva har gjort dyker 1 000 nya personer upp i utredningar om skjutvapenvåld – varje år. Majoriteten av dem är målsägande och vissa av dem har ingen koppling till händelsen alls, men det ger ändå en bild av att gruppen som befinner sig i våldsspiralen är stor och förändras snabbt, enligt polisen.

TT: Det låter hopplöst om de som ni lagför ersätts, vad vill du säga till alla som är oroliga?

– Att polisen och alla våra anställda gör allt vi kan för att det ska vara säkert i Sverige. Men vi är för få poliser. I Sverige är vi två poliser på 1 000 invånare. Snittet i Europa ligger på tre poliser, vissa länder har sex poliser per 1 000 invånare. Vi håller sakta men säkert på att bygga upp det, men det tar lång tid, säger Anders Thornberg.