Det minskade intresset för läsning kan bero på att det finns så mycket annat som tar ens uppmärksamhet, exempelvis sociala medier. Det tror i alla fall niondeklassaren Nyamuhoza Nyahumure på Gröna Dalenskolan i Bålsta, norr om Stockholm.
– Det kanske gör att läsningen inte känns så intressant, säger hon.
Men trots detta pekar resultaten vad gäller läsförståelsen uppåt. När Pisaresultaten presenterades på tisdagen spekulerade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i om det är den digitala läsningen som förbättrar läsförmågan – och Maria Koroleva, klasskamrat med Nyamuhoza Nyahumure, är inne på samma linje.
– Ja, för man läser mycket via telefonen och nätet på också. På sociala medier exempelvis är det vissa som lägger upp långa texter, då läser man också, säger hon.
Pojkarna knappar in
De ökade poängen för läsförståelse gentemot den senaste Pisamätningen 2015 är marginell och inte statistiskt säkerställd, men trenden sedan katastrofåret 2012 pekar onekligen uppåt. Och klart är också att de svenska pojkarna knappar in på flickorna.
Annika Sjödahl, svensklärare för de båda niondeklassarna i Bålsta, tror att de ökade resultaten kan härledas till ett ökat fokus på digital läsning i skolan.
– Att resultaten går upp kan ha att göra med att man jobbar med båda texttyperna i skolan, både linjärt och digitalt. För vi vet att pojkar gynnas av den digitala läsningen. De spelar ofta spel och är vana vid att läsa snabbt på rörlig bild.
Multimedialt lärande är viktigt för att öka intresset, tror hon.
– Jag försöker använda båda musik och film utöver böcker, det är ett sätt att locka framför allt killar till läsningen, säger hon.
Synen på läsning
Inte i något land som deltar i Pisamätningarna presterar dock pojkarna lika bra som flickorna vad gäller läsförståelse.
Maria Koroleva och Nyamuhoza Nyahumure tror att det finns en skillnad i hur tjejer och killar ser på läsning.
– Jag ser ofta tjejer som går omkring med böcker och läser på rasterna, och jag tror faktiskt att tjejer läser mer än killar, säger Maria Koroleva.
Nyamuhoza Nyahumure håller med. Hon tror att det finns förväntningar på hur killar ska bete sig som kan påverka.
– Det kan finnas en rädsla för att hamna utanför klungan. Att man är rädd att hamna utanför om man sitter och läser på rasterna. Medan det för tjejer kanske är mer accepterat, säger hon.
Läraren Annika Sjödahl säger att de arbetar aktivt med att problematisera machokulturen i skolan.
– Vi jobbar med att bryta normer. Att läsa anses av vissa vara en feminin syssla, och att då införa läsvanor i skolan kan hjälpa till att jobba bort sådan attityd.
"Göra det väldigt konkret"
Hon tror att nyckeln för god läsförståelse ligger i diskussionerna om litteraturen. Att man får lära sig att tolka dolda budskap, vilket inte är en helt okomplicerad sak att lära ut, framhåller hon.
– Jag tror att man behöver göra det väldigt konkret. Vi såg filmen om Ted Gärdestad nu, och ska sedan läsa hans texter. Då kan man tydligt se författaren i låtarna. Så man gör det svåra, det abstrakta, mer förståeligt, genom att skapa uppgifter man kan känna igen sig i. Det är viktigt att man inte pratar över huvudet på eleverna.
Marc Skogelin/TT
År Läsförståelse, poäng Matematik, poäng Naturvetenskap, poäng
2000 516 510 512
2003 514 509 506
2006 507 502 503
2009 497 494 495
2012 483 478 485
2015 500 494 493
2018 506 502 499
OECD-genomsnittet för respektive ämne sattes inledningsvis till 500 poäng. Resultaten mäts sedan på samma skala och enskilda länders resultat kan jämföras över tid.
Källa: Skolverket