Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson befarar inte ett samband mellan kvällstidningarnas arvoden för läsarbilder, och bilbränderna i Husby.
- Jag tror att den risken är ganska liten. Det här handlar inte om pengar. Det handlar om uppmärksamhet och protester. Jag tror inte att man iscensätter en bilbrand för några hundralappar för en bild.
Men han ser andra betydande risker.
När en tidning publicerar en bild som en professionell fotograf tagit är omständigheterna kända. Tidningens utgivare vet när och hur bilden är tagen, och kan känna sig säker på vad den föreställer.
Med en bild som en läsare skickar in från sin mobil är det annorlunda.
- Bildtagningsögonblicket är utom utgivarens kontroll. Man kan aldrig vara riktigt säker på vad som har förevarit och om det har gjorts på ett schysst sätt. Man kan inte heller vara riktigt säker på vad bilderna faktiskt föreställer. En bild kan ju faktiskt ge intryck av en sak, men i själva verket visa något annat, säger Ola Sigvardsson.
- Därför menar jag att det finns en risk för utgivare om man väljer att ta in läsarbilder utan att kontrollera och föra en diskussion med den som tagit bilden. Hur gick det till och vad hände? Annars tar man som utgivare en ganska stor risk.
Det finns flera exempel när läsarbilder har lett till att tidningar klandrats i Pressens opinionsnämnd. En tidning publicerade en bild på en brinnande bil efter en trafikolycka. Utgivaren visst inte om det, men i bilen satt människor som dog. De anhöriga tog förstås illa vid sig av publiceringen.
Riskerna ökar när så många människor har smarta kameramobiler. Nyhetstidningarna efterfrågar bilder från dramatiska nyhetshändelser, och de betalar för dem.
- Bilder som allmänheten skickar in till tidningar och som tidningar köper har förekommit i alla tider. Men det har blivit mycket mer vanligt nu, säger Ola Sigvardsson.
Den andra faktorn som ökar riskerna för att bilder som inte borde publiceras ändå gör det, är att tiden mellan en nyhetshändelse och publiceringen blivit så mycket kortare.
Konkurrensen om den sortens nyheter är hård. När tidningarna bara fanns på papper, och kom ut nästa dag, kunde utgivare ta längre tid på sig för att överväga en publicering. Nu är tempot mycket mer uppdrivet.
Tycker du att tidningarnas utgivare klarar av de här besluten på ett bra sätt?
- Eftersom vi får in en hel del anmälningar finns det alla skäl för utgivare att säkerställa att redaktionen har arbetsrutiner för att kontrollera vad bilderna föreställer, till exempel genom ett samtal med fotografen innan bilden läggs ut på nätet.
GP:s nyhetschef och ställföreträdande utgivare Anders Goliger anser att läsarbilder innebär nya möjligheter för journalistiken – men också nya risker.
- Läsarna är alltid på plats, samtidigt som det kan vara svårt att bedöma vad en läsarbild egentligen visar och hur den kommit till. På GP betalar vi för publicerade läsarbilder, men det handlar om ganska små summor och det tror jag är klokt. Pengarna i sig ska inte utgöra det största skälet att skicka in en bild.
GP:s policy är att alltid söka kontakt med fotografen och på olika sätt verifiera källan och bilden.
- Sedan måste man göra en enskild bedömning i varje fall. Om en trafikolycka inträffar och vi får det bekräftat av Räddningstjänsten, samtidigt som en läsare skickar in en bild, är den lättare att publicera än om någon ringer sent på natten och frågar hur många tusen kronor vi betalar för en bild på en brinnande bil, säger Anders Goliger.
